Är det inte ironiskt att drömmar kan ta dig till en helt annan tid och plats, och att vi ofta går på det? Varje natt! Ärligt talat så suger det rätt hårt. Ibland är du överlycklig när du vaknar - det var bara en dröm, de köttätande dinosaurierna fanns inte på riktigt! Men ibland har du såna där överdrivet trevliga drömmar som gör att du till och med i drömmen går runt som ett kollie och ler saligt.

Ni misstänker säkert redan vad som är på gång. Jag har haft en sistnämnd dröm. I min dröm träffade jag nämligen Stellan Skarsgård. Det var inte som sist - då det slutade med att han ville att jag skulle sticka ett svärd i honom. Utan han och jag satt och pratade i evigheter och det var SÅ trevligt. Nu räknar jag bara med början för slutet flippade ut. Först kom hans tydligen älskarinna som berättade världens hemlis som jag inte fick säga till någon, och hon 'rövade' (jag gick väl mer eller mindre frivilligt med) bort mig någonstans. Sen blev stället där vi var pestsmittat, och alla fick panik. Allt blev i olika färger och markerade om det var säkert eller inte. Rött = pest. Svart = massa andra halvläskiga sjukdomar. Gult = säkert. Så innan jag vaknade skulle jag och denna tjej iväg för att köpa gul mat, för att göra oss själva imuna (min ide! Jag är så smart). Det var synd för jag planerade att fråga honom hur Christian Bale var. Tydligen hade de spelat i samma film i drömmen, vilket de så vitt jag vet inte har gjort i verkligheten.

Aja pussochkram. Eller som Dumbledore skulle sagt i detta sammanhang:

In dreams we enter a world, that is entirely our own.