Hela världens lilla ovän

Just nu är jag på världens sämsta humör. Jag är hela världens lilla ovän, jag tål inte ens mig själv. Jag har ont i fingret, jag har ont i huvudet, jag är jättetrött, jag har dåligt samvete över min motion/mina pengar, jag får inte åka till Kvarnhagen för pappa eller ens sova över hos en kompis! Det ÄR synd om mig.

Hata mig inte. Jag älskar ju fortfarande er. Puss&kram

Den här bilden på min syster får mig faktiskt att le i allt det sura. Den är magisk.


















Mitt liv som nostalgisk

Ni kanske har funderat över (eller, som mest troligt är, inte) varför min blogg heter som den gör. Generation lost in space. Frasen kommer från låten American Pie av Don McLean, som för övrigt är min favoritlåt. Jag är riktigt fan av 30 - 60-talet. Jag älskar musiken, männen, kvinnornas utseende, modet, filmerna osv. Då ser jag dock bortom krig, kvinnosynen och allt annat leende, men det spelar inte mig någon roll. Saken är i alla fall den att med "Generation lost in space" menar jag att den underbara tiden (och generationens sätt att se ut) är förlorat föralltid. Olyckligtvis. 











Mitt liv som konsument

  Inhandling av såkallade nödvändiga kläder. Kortare jeans, två linnen, en topp och ett ögonfransfärg-paket. Så jag behöver i alla fall inte tänka på det på ett tag.

Jag har även funderat över den eftertraktade tonårsidolen Zac Efron (High school musical, Hairspray). Grejen är den att jag inte tycker att han är jätteful, eller ens ful. Han är sliskig och har ofta smink så att det syns, och han är omtyckt av fel personer så att säga. Småflickor som är löjligt förälskade i någon de inte känner. Jag anstränger mig för att ogilla honom helt enkelt.

Varför avslöjar jag då något så ointressant? Jo, jag känner att jag gnäller lite för mycket ibland och kanske till och med överdriver. Jag vill bara antyda mina sanna åsikter. Den här bilden som jag lagt ut nu är till och med grymt het, men det vill jag helst inte säga högt. Det vore att förolämpa James Dean genom att köpa den postern och sätta upp på vägen. Och ja; Det här var ett onödigt inlägg, jag vet. Men alla mina inlägg är onödiga så det spelar ingen roll, jag måste behålla min stil!
Puss&kram.

Om världen var upp och ner

Vad skulle skillnaden vara? Absolut ingen alls, deprimerande nog. Vi skulle fortsätta inbilla oss att Kina låg på andra sidan jordklotet trots att det är ett helt annat okänt land. Tyngdlagen skulle fortsätta hålla våra fötter på jorden och vi kanske skulla få lov att ställa om klockan för att få någon sol om dagarna. Men och? Och varför skriver jag ens något så ointressant otänkvärt? Fråga mig inte.

In the summertime

                                                  

Sommar, sommar, sommar. Vi sjunger Ewert Taubes folkkära visor, dansar barfota på ängarna och badar nakna med våra bästa vänner. Tycker man ju. För tillfället gömmer sig solen bakom ett par gråa moln och det blåser. Jag sitter vid datorn och lyssnar till ljudet av msn. Så passande.
Detta fick mig att tänka på att på måndag kväll bär det iväg med kanoter tillsammans med Eddie, Anna, Isa, Annika och Matte. Tyvärr måste vi ha tre kanoter, säger min käre fader. Fan. Och ni får ursäkta mitt ovårdade språk. Och nu visar vädret att det antagligen kommer att regna den kvällen. Vad trevligt. Jesus-Sandra har väl pms eller liknande.
Trots allt så älskar ni mig ändå.

Skolan slut, livet slut?

Det känns i alla fall så. Gud vad jag kommer att sakna alla! Vissa kanske jag aldrig kommer att se mer.
Tack vill jag i alla fall säga till Oliver och Jonte, som lös upp dagen lite. Jag fick äntligen deras speciella avslutningspenis, och nästan alla killar i nian hade signerat den. <3

Jag grät, nästan alla tjejer, de flesta lärare och (vad jag vet) två killar. Det kramades, och usch vad hemskt allting känns.
Vi gav Thord (min handledare) en whiskyflaska och en bild av oss och han sa att det var hans favoritwhisky och att vi var den bästa handledargrupp han någonsin haft. Och han är också den läraren som jobbat längst.

Vi har ändå haft tre underbara år tillsammans, en del har jag till och med känt sedan dagis. Jag ska minnas de bästa stunderna, och jag måste säga att nian varit bäst. Speciellt den här sista terminen. Jag har fått nya nära vänner och jag pratar mycket mer med flera. :D

Mina betyg är jag mycket nöjd med. Mitt mål var att få tio mvg, men efter att engelskan sket sig så var det nära på att det inte blev något. Men jag nådde mitt mål! Tio mvg, och resten vg. Nöjdast är jag ändå i idrott, MVG! Helt sjukt verkligen, jag som alltid varit dålig i sport. Nu handlar ämnet idrott om så mycket mer men ändå.
Det här inlägget är lite sent kommet, men jag tror ni överlever.
Det var allt från mig. Puss&kram.

Tunboshowen över

Igår var det fest i gropen. Vi nior skulle sörja tillsammans att vår helt underbara och grymma Tunboshow var över. Till och med jag grät. Fridas fel. Lyckades hålla mig jättejättelänge men sen kom och och sa massa snälla saker och det blev det bara;
- Neeej! Säg inget snällt! -bölböl-
Jag vill helst inte tänka på det. Jag ska istället tänka på att jag fick en kram av både Rasse och Nille. Otroligt. De var till och med de bästa kramarna.

Det var segt i gropen. Stämningen höjdes lite när 91or, 90or och 89or (?? kallar alla som jag ej känner till för 89or), men trots det hade det varit trevligare om vi nior hade fått mysa ifred. Jag hade dötrist jättelänge men orkade verkligen inte cykla hem. Men jag satte mig bredvid Rebecca, och det var Davids förtjänst att jag tillslut fick roligt. Han blir väldigt mysig, kramig och busig när han dricker. Han satt och petade alla med en pinne, det smittade av sig och tillslut satt jag också och petade på alla. Rebecca bröt av den på mitten, elaking.

Jag fick en trevlig liten kompis bredvid mig som jag har varit förtjust i sen i sjuan, då han gick i nian. Nämner inga namn, trots att ingen läser denna blogg. Han är grymt snygg och beter sig läskigt mycket som sin bror. Frågan är var hans bror var någonstans.

Imorse försov jag mig tre timmar och 45 minuter. Lyckat. Skulle varit vid skolan halv ett, och vaknade kvart i. HEHE. Aldrig försovit mig i hela mitt liv. Ringde Annika som informerade Thord och senare var det racerfart till farmor och farfar som fick skjutsa mig till Hallsta. Lindbos cabaré sög.
Gropen igen ikväll. Puss.

Scene before ? Tunboshowen -08

Vi gjorde det! Igår hade vi våra tre första föreställningar och idag har vi våra två sista. Klockan halv sex och åtta, kom på den första! Den enda som inte är slutsåld.

Varför ska man se våran show då? Jo;
- Den är mycket orginell; De andra 23 tunboshowerna som har ägt rum har teatern, danserna och solisterna inte flytit samman. I våran gör dom det och den är mer som en dansmusikal.
- Den utspelar sig genom 50-, 60-, 70-, 80-, 90- och 2000talet.
- Jag var med i manusgruppen som skapade historien.
- Jag kom på våran vaddetnuheter; Let the good times roll!
- Vi har de snyggaste tshirtarna någonsin.
- Alla tycker den är jättebra; Flera som sagt att den är bästa showen någonsin.
- Arne Weise är med.
- Om proppen går (som den gjorde andra föreställningen vi hade) så har vi ett hemligt vapen. Nämligen Jim.
- Danserna är hundra gånger bättre än övriga år (som jag sett). De är väldigt snygga och varierande

Eftersom ni borde ha någon fördel av att läsa min blogg (som om någon gör det) så ska jag avslöja vilka roller jag har; Jag är en i Beatles (Paul McCartney), mexican och mamman i familjen (både som ung och i nutid).

image8

RSS 2.0