Jag hade skrivit godmorgon här. Och jag skulle skriva att jag hade fått ett infall och gjort en kopp varm choklad som jag satt och mös med. Dock så råkade jag välta ut koppen innan dess. Över bordet. Över väggen. Över golvet. Så de senaste tjugo minuterna har jag skurat. Vilken lycka. Allt luktar varm choklad men ändå inte. Hm.

Jag har fått lite listmani efter att ha hört två Värsta språket-redovisningar igår som innehöll listor. SÅ jag tänker publicera en här. Jag vet inte om det blir någon varje vecka precis, men om det skulle bli det så heter den Veckans lista vilket är smart.

Igår så stötte jag på det värsta regnet jag varit med om. Uttrycket "himlen föll ner" grundar sig helt klart på sådana typer av regn. Så därför, de 5 bästa sakerna med att det regnar!

FEMMA. Det blir mörkare. Mörker är underbart. En solig eftermiddag på hösten kan vara hur mysig som helst, men en mörk höstmorgon är så mycket bättre. När det regnar försvinner solen och det blir en aning mörkare utomhus!
FYRA. Att mysa blir mysigare (eller hösta såhär års). Gosa ner dig under täcket med en kopp te som du avnjuter till en bok eller film. Eller varför inte bara lyssna på regnet som smattrar mot rutan.
TREA. Man kan bli blöt. KAN vara en nackdel om man ser det negativt. Men att bli blöt kan vara en av bästa upplevelserna. Ut i regnet med Singin' in the rain och Raindrops falling on my head i öronen - ta en promenad, hoppa i vattenpölar, gunga eller varför inte dansa?
TVÅA. Perfekt pysselväder. Det är mycket lättare att pyssla på julen, med det betyder inte att det inte går att göra det annars! Det gäller bara att hitta på saker att göra. Kort att skicka till släktingar, fota, fina saker att sätta upp på väggen, personliga fotoalbum, sticka, måla, skriv en historia, baka, designa glas/porslin eller varför inte göra din egen t-shirt?
ETTA. Du kan sitta inne utan att få dåligt samvete. Få sol på sig? Få frisk luft? Ut och röra på sig? Nej - det regnar ju!

Det finns många åsikter huruvida man ska göra remakes eller inte. Jag är ofta ganska kluven. Jag tycker att det är oorginellt och ganska fantastilöst, samtidigt som jag i vissa fall kan förstå varför. Remakes bör i så fall ha något sin förgångare inte hade. Kan vara en intressantare vinkel eller mycket bättre effekter. I detta fall tror jag att effekterna väger tungt, så okej eller inte - den är nog jävligt snygg!

- Du ser ut att behöva lite musik, sa den lilla snigeln och tog fram sin trumpet.

Det regnar! Underbart. Det är därför fortfarande mörkt ute också, härligt. Dripp dropp.

Jag har två nya detaljer i mitt sköna hem. Förra veckan när jag var sjuk piggade jag upp mig själv genom att beställa den sista The boat that rocked-affishen från någon "exklusiv äkta filmaffishssida". Den trivs jag med att ha på väggen! Igår köpte mamma två nya kaffekoppar - dom andra hade alldeles för tjocka kanter. Jag vill ha vita som jag kan måla på, men dom här är faktiskt så snygga att dom kan jämföras med min special designade Eddie-kopp - vars utseende jag inte tänker avslöja förrän Eddie själv har skådat den.

Musiken i Skärgårdsdoktorn, så himla mysig

Nu har jag under ca 12 timmar låtit en idé gro och har nu bestämt mig. 60talskväll! Ex antal personer iförda 60talets skönaste plagg som till den bästa musiken lagar mat och bara pratar. När, var och hur återstår att se.

Jag har samlat ihop några vackra pärlor ur Alan Menkens samling mästerverk. De instrumentala alltså - inte låtarna.

"Battle on the tower" från Skönheten och Odjuret. Fantastisk rakt igenom, men det är främst under 04.05 och framåt som gåshuden kommer. Gåshudensgåshud är förstås under "Transformation" som kommer direkt efter - dock så hittade jag inte den instrumental på youtube. Men den finns att se med fullt ljud där.

Prologen. Otroligt vacker och mystisk. Jag har aldrig stött på någon som inte sagt att de fått rysningar av denna.

Den lilla sjöjungfrun, Main title.

Den lilla sjöjungfrun, Happy ending. Ganska växlande, men genialt förstås.

"Farewell" ur Pocahontas. Allra bäst i slutet!

Into the sunlight - Ringaren i Notre Dame.

Jag fick nyss ett trevligt sms från scenläraren Wolfgang! Jag ska vara med som statist igen i Maria Wern-filmen/serien!
Idag på klassrådet så sa han att de hade hört av sig igen och ville ha sex stycken statister till en inspelning på flygplatsen imorgon. Sceneleverna hade förtur, men de mycket få som var där var inte så intresserade. Han frågade om några av oss på film var det, och jag och Theo anmälde oss. Han skulle först höra av sig till de andra sceneleverna, och tog mitt nummer medan han viskade hur skamligt det var att ingen var intresserad. Så med inga större förhoppningar har jag väntat på ett sms och fick det nyss! I reskläder ska jag med reskläder stå utanför Österport klockan 12.40 imorgon. Det ska verkligen bli spännande. Eftersom vi är lite färre statister den här gången kanskekanske jag kommer kunna iaktta filmandet på närmare håll. HOPPAS. Ahjustja, jag får 350 kronor för det lilla äventyret också! Jag skulle gärna göra det gratis, men lite pengar sitter inte fel just nu.

Så det blir alltså upp tidigt imorgon, jogga, sedan duscha, frukost, diska och sedan städa min lägenhet till perfektion. Ge mig av och komma hem och möta syster och mamma. Med skräckblandad förtjusning ser jag fram emot morgondagen. Ha det bra små höstmonster.

Rhys Ifans + baguette + Eddie + festival + Kicks
= BRA DRÖM

Jag älskar hösten och vintern, och de kommer båda smygande. Jag såg på Skärgårdsdoktorn igår och passande nog var det riktig höst i de avsnitten. Vackra röda färger och svampplockning. Med min kopp te var det fantastiskt mysigt - plus att jag fick inviga min mugg som jag designat åt Eddie. Fast det dröjer ett tag tills hon får prova den för hon ska ju inte hälsa på mig längre. Men den väntar.
När jag skulle sova sedan hörde jag vinden och regnet utanför. Mysigare kan det inte bli! Jag längtar ihjäl mig till mitten av november då man får småbörja med julen. Det ska bli julkalendermaraton med Sunes jul, När karusellerna sover, Mysteriet på Greveholm och Pelle Svanslös. Ren och sann lycka.
Nu ska jag göra mig helt klar till skolan. PUSS

Isas hus bakom alla höstiga färger.

Den Kungliga operan är en majestätisk plats. Högt tak med klassiska målningar och gyllene utsmyckningar. Och att få vara där under en föreställning... det är en av de bästa upplevelserna i mitt liv.
Fyra unika akter. På scenen finns enastående kulisser och dekorer, och bland dem rör sig människor till ett av Tchaikovskys mästervärk live. Fantastiska kostymer. Rothbart rör sig majestätiskt i järngrå fågelskrud och domenerar över de (som mest 24) vackra svanarna som rör sig lätt över golvet. Svandrottningen Odette står i centrum och dansar med prins Siegfried.
Att så många personer kan röra sig i perfektion är ofattbart. De är så talangfulla och smidiga. De har muskler på ställen jag inte visste att man kunde ha muskler. De vrider på leder jag inte visste man kunde vrida.
Jag vill vara bland dem. Akt fyra: kulissen går upp och avslöjar tjugofem svanar liggande i den tjocka dimman. Snart rör de sig åter i perfektion.
Mina händer är ömma efter allt applåderande.
En grekisk staty har omänskliga propotioner. Ingen ser ut så. Ändå har jag aldrig tänkt på hur orealistisk den ser ut. Men alla manliga dansörer ser ut som grekiska statyer. Deras osannolikt tajta kostymer avslöjar deras tjocka vältränade ben. Tyget smiter åt överallt.

Det finns inget adjektiv som är tillräckligt för att beskriva baletten och Svansjön.

Idag har bara varit mys. Med tékoppen ständigt vid min sida har jag skrivit ett svar till min lillasyster och tittat på mitt favoritavsnitt av Skärgårdsdoktorn. Jag skulle faktiskt kunna se det bara för pojken i slutet. Han gör mig lycklig på ett sorgset vis.

Imorgon åker jag hem och ska se The boat that rocked med familjen vilket jag verkligen ser fram emot. Jag är en sådan att om jag ser en rolig film kan jag se den igen hur många gånger som helst om det är olika människor i sällskapet. Att veta att de kommer skratta och sedan gör det gör filmen ännu bättre.
Sen på lördag ska jag och Isa till Stockholm. Anledningen till att jag åker hem. Jag har väntat så länge på att se Svansjön. Egentligen hela mitt liv - jag har hela mitt liv velat gå på balett. Och snart är det dags! Lördag kommer inte snart nog.

Just for you, Eddie

Det går inte att se klart Notting hill. Vilken lycka inte.
Vad ska jag göra nu? Jag kan ta den planerade joggingturen eftersom jag är förkyld. RB-kvällen vill jag inte gå på (redan 45 minuter försenad oavsett) eftersom det antagligen inte kommer vara filmquiz som förra året. Jag skrev färdigt novellen så pass tidigt på engelskalektionen att jag fick göra vad jag ville och då gjorde jag klart pedagogiskt ledarskap-grejen som jag skulle gjort nu.
Alltså är jag måste-fri. Eller jag har ju Mig äger ingen att läsa ut tills på måndag men det vill jag inte göra nu. Och manusgrejen är uppskjuten till nästa fredag och mitt huvud är för tungt för att göra något jag inte måste (hur kul det verkligen är så klarar jag inte av att tänka utan att det ömmar). Det enda jag verkar klara av är att gnälla. Snörvel. Jag vill se en film men har ingen att se. Lämna gärna en film anonymt i brevlådan.

Sämsta dagen i veckan måste vara tisdagen. Foto (som oftast är kul men alltid gör mig så grymt nervös), matte (prov idag) och idrott (friidrott uschuschusch). Det ska bli skönt att komma hem, trots att det bara blir en joggingtur och skolarbete bläg. Och låna en bok på bibblan. Wow. Till skolarbetet förstås.
Vilken tur att jag har bra musik och trevliga tankar i mitt huvud. Hej svej leverpastej!

Jag är för extatisk för att skriva en vettig recension.
I torsdags köpte jag The boat that rocked, vilket dokumenterades här. Genom mycket god kunskap att lägga band på mig själv så lyckades jag hålla mig till lördag kväll, då jag och Eddie skulle sätta oss i hennes soffa och sätta skivan i DVDspelaren.

Den geniale regissören och manusförfattaren Richard Curtis har släppt lös sextiotalet i en ny och minst lika bra version. Till hjälp har han fantastisk orginalrekvisita, den bästa musiken från 60-talet och den bästa skådespelarensemble mina ögon på länge skådat. De nya skotten och de gamla veteranerna bjuder rätt och slätt på perfektion.
Ike Hamilton är Harold - den snällaste mannen på jorden, Tom Sturridge sätter sin tonårige Young Carl som en smäck och Tom Wisdoms Midnight-Mark får vem som helst att skratta, imponeras och en aning förföras - och vem är Tom Brooke? Kan man vara så mycket Thick Kevin utan att vara dum på riktigt? Dessa får givetvis sällskap av ett par bra men inte lika nämnvärda. Några som däremot råkar vara mer än bara nämnbara...

Bill Nighy lyckas vara supercool utan att vara en DJ, Kenneth Branaghs dödligt seriösa karaktär är klockren, Emma Thompson briljerar oigenkännlig i sin pyttebiroll, Philip Seymour Hoffman slänger retliga "fuck" i alla som ifrågasätter att han fick en oscar och Nick Frost är Dr. Dave - är min andrahandsfavorit med ett hårstrå från nummer ett. Så rolig, underbar och genialt improviserad.
Så vem är då nummer ett? Han fick imorse ett eget inlägg... och fick naturligtvis också pryda min header. Han är anledningen till att jag sett filmen igen. Han fick mig att prata mig till sömns om honom och den lördag natt, oavbrutet tänka till hela söndagen vilket gjorde att jag inte kunde plugga, på natten hade jag en trevlig fantasti i mitt huvud som jag sedan somnade till och  denna morgon vakna med det i huvudet. Och min dag har han inte varit ostörd. Jag har ständigt och regelbundet haft besök av Rhys Ifans.

Rhys Ifans spelar Gavin Kavanagh. DJkungen som återvänder till Radio Rock i den snyggaste lila kostym världen skådat och sedan sätter sig ned med micen tätt intill sin mun och viskar:
- Are you doing something dirty?

Jag funderar helt ärligt att låta Rhys Ifans peta ner Gary Oldman på sin förstaplats som världens sexigaste man. Om han inte personligen gör det så gör hans karaktär det. Men oavsett så ska jag ta mig en rejäl titt på hans filmer. Om jag räknat rätt har jag bara sett tre, vilket är skamligt med tanke på hur enastående han är.

Men innan jag gör det och avlägger en rapport här så ska ni mina vänner se denna film. Låt er dras med i denna totala lycka. För det är en musikalisk, filmisk och sexuell orgasm mina vänner. Just open your knees and feel the breeze!

Are you doing something dirty?

Are you doing something your parents don't know about?

Are you breaking the law?

Are you breaking the rules?

Open your knees and feel the breeze, because Gavin's back to stay!

Now it's just you and me, and I'm looking right up your skirt.


Think of me when you come

http://www.365saker.se/2009/09/09/252-rensa-ditt-samvete
En mycket bra länk till ett mycket bra inlägg. VÄL TALAT. God idé också, speciellt för en jag känner. Som säkert vet att det gäller henne!

Säg hejdå till Audrey Tautou och Amelie från Montmatre och säg hej till Brad Pitt och Inglourious basterds.
Bra filmer sätter logiskt nog sina spår.

Jag sitter inne och ser på den härligt molniga himlen. Jag har joggat och njuter nu av mitt senaste musikfynd Fleet foxes (min historielärare har helt galet bra musiksmak!). Jag vill lyssna på en holländare också men jag minns verkligen inte vad han heter - surt. Det blir till att ta reda på det på måndag.
Idag ska jag bara mysa. Kanske tar en tur på stan för att inhandla hörlurar. Oavsett så ska jag träffa Robert och familj ikväll, vilket var länge sedan.
Igår kollade jag på Brokeback mountain på ettan. Jag har sett den en och en halv gång förut men det var under den tiden den precis kommit på DVD - så det var ett kärt återseende. Ang Lee är verkligen ett geni. Underbar film där Jake Gyllenhaal och Heath Ledger gör några av sina bästa prestationer någonsin. Snyft.

Och jag ska berätta hur det gick på musikalaudition. Snart, sen.
Usch nu vet jag inte var jag ska sätta det här inlägget - musik eller film? Äsch har minst i musikkategorin.

Ni vet ibland när man var som helst, när som helst får en 5 sekundrig flashback från nattens dröm? Helt slumpat, utan handling eller poäng bara kommer till en och man fryser i sin rörelse och tänker på det - och ofta brukar följden bli att man skrattar i sitt stilla sinne.
Som ni säkert har gissat er till så hade jag en sådan upplevelse nyligen. Jag satt på matten igår och plötsligt ryckte jag till av minnet av mig själv spy i mitt handfat. Jag vet bara att jag hade en speciell känsla, gick in på toaletten i min lägenhet, hukade mig över handfatet och ofrivilligt (och högst förvånat) spydde ut en brun sörja. Snabbt och smärtfritt. Sedan så försökte jag få bort det så att mamma inte skulle se och då var det som stelnat smält choklad. Vad kan det betyda? Att jag inte bör äta brun mat den närmaste tiden?