Oscarsgalan 2009 - Ledger fick i alla fall sin välförtjänta statyett

Även om jag inte personligen såg den är jag nu uppe tidigt för att se vinnarna och även sammanfatta här på bloggen:

Bästa film:

"Slumdog Millionaire"
Jag hoppades på Benjamin Button men hade en stark känsla av att Slumdog skulle vinna. Typiskt.

Bästa kvinnliga huvudroll:

Kate Winslet ("The Reader")

EN POÄNG TILL. Ibland är jag bra duktig. Fast inte lika duktig som henne såklart.
Bästa manliga huvudroll:

Sean Penn ("Milk")
Jag misstänkte att det stod mellan Mickey Rourke och honom fast jag trodde ändå att Rourke skulle vinna eftersom alla prisat honom. Där ser man.

Bästa regissör:

Danny Boyle ("Slumdog Millionaire")
Misstanke här med. Hoppades på mr Fincher. Fast Boyle var väl jävligt duktig med alla barn och så.

Bästa kvinnliga biroll:

Penélope Cruz ("Vicky Cristina Barcelona")
Har inte sett prestationen men efter vad jag hört var hon överlägsen.

Bästa manliga biroll:

Heath Ledger ("The Dark Knight")
TACK GODE GUD FÖR ATT INTE PHILIP SEYMOR HOFFMAN FICK DEN. Han VAR överlägset bäst.

Bästa originalmanus:

Dustin Lance Black ("Milk")
Jag hade ingen större koll här faktiskt, fast hoppades lite på Wall-e, mest för sakens skull.

Bästa manus efter en förlaga:

Simon Beaufoy ("Slumdog Millionaire")
Bajs vad jag tröttnar på att inte bli förvånad när man inte gillar filmen tillräckligt mycket.

Bästa utländska film:

"Departures" (Japan)
Har inte sett men trodde faktiskt väldigt på Mellan väggarna, Waltz with Bazir eller möjligtvis den tyska. Vet inte ett skit om denna.

Bästa dokumentärfilm:

"Man on Wire"
Ingen koll på dokumentärgenren.

Bästa animerade film:

"Wall-E"

Vilken annars?
Bästa specialeffekter:

"Benjamin Buttons otroliga liv"
Stod väl mellan den och The dark knight, fast jag tyckte personligen att den sistanämnda drog längsta strået.

Bästa scenografi:

"Benjamin Buttons otroliga liv"
Det köper jag!

Bästa foto:

"Slumdog Millionaire"
Jaja, det var bra foto.

Bästa kostym:

"The Duchess"
Misstänkte det, kostymdraman brukar ta hem sådant.

Bästa klippning:

"Slumdog Millionaire"
Det var ganska skickligt tidsmässigt så OKEJ.

Bästa smink:

"Benjamin Buttons otroliga liv"
Ingen överraskning där heller. Fast The dark knight var bra också såklart.

Bästa ljudmix:

"Slumdog Millionaire"
Jag ska nog inte säga något om ljud men eftersom jag inte märkte några fel så antar jag att det var bra.

Bästa ljudredigering:

"The Dark Knight"
Precis.

Bästa filmmusik

"Slumdog Millionaire"
Ibland tycker jag att musiken var bra, ibland okej.

Bästa sång

"Slumdog Millionaire"
Wall-e borde vunnit. Men jag är inte förvånad över någon Slumdog-vinnare.
Bästa animerade kortfilm
"La maison en petites cubes"
Jag hade bara sett en av de nominerade (PRESTO) och hoppades därmed på den.

Nu fattas det några kategorier som jag inte har koll på så de får kvitta (typ bästa dokumentär kortfilm). Sammanfattningsvis få överraskningar i år. Inga stora. Mest välförtjänta statyett var i alla fall Heaths. Nu ska jag ta en dusch och eventuellt sova en stund innan jag ska upp och åka skidor. Ha det.


Världen är emot mig

Jag är arg. JÄVLIGT ARG. Hur mycket jag än försökt så har jag ingen tillgång till kanal 9 mellan fem i tolv i natt och fem över sex imorgon bitti. Fysiskt omöjligt. Bajs. Jag missar den för tredje året i rad. Oscarsgalan alltså, för er som inte fattat det. Jag som hade förberett mig genom att se massa av filmerna. BAJS.

Den enda glädjen just nu är att jag får en signerad Patrik 1,5-bild. Officiellt vann jag den, men Tomas Michaelsson hade lovat mig den innan. Han är bra. Nu ska jag fortsätta vara i en skidstuga. Njut av oscarsgalan, NI SOM KAN. Ickepuss.

Premiär animation 2009

STINADå var det dags för ännu en premiär. Jag var inte så nervös innan denna gång, utan tyckte mer att det skulle bli spännande hur publiken reagerade och vad lärarna tyckte om den.

Första gruppen ut var logiskt nog grupp 1 med deras "Passiv rökning". Den handlar om en brödrost som blir nikotinberoende p g a att hans ägare tänder sin cigg på honom varje morgon, och sedan slutar ägaren att röka. Den var bra, men jag upplevde den ganska tunn och ljudlös. Man märkte att de använde samma material gång efter gång, det var många upprepningar. Fin design dock!

Sedan var det då vi, men jag kan ta grupp 3 först. Jag måste ärligt säga att jag tvivlade på deras "Bulle in love". Den gruppen hade haft sådana problem med ALLT. Men det visade sig vara den filmen jag tyckte mest om att följa! Den handlade om en bulle i en ugn som blev kär i en tjejbulle utanför ugnen. Så han försöker ta sig ut. Inte världens historia kanske, men den var riktigt rolig. Fint animerad i ugnen också. Sedan var det lite småsaker här och där men annars bra.

Så var det våran tur. Jag är nöjd med vår film. Jag tycker att det är synd att vår design kanske inte är världens vackraste, att animationen bitvis är ganska stel (men jag ÄR nöjd med storasysterns ansikte i halvbild faktiskt!!) och att det var något ljud som saknades men jag är ändå nöjd. För övrigt var ljudet bra tycker jag, enligt Ville också bäst - och det är ju roligt för både filmen men särskilt Jesper som gjorde ljudet. Staffan gnällde jättemycket på hur filmen såg ut och var animerad ("Hon drar på sig en spånskiva!"), men de flesta sa att barndesignen inte gjorde något. Jessica (gästläraren) tyckte att storasysterns uttryck i halvbild var fina (TACK, precis min åsikt), hon sa att det endast var småsaker och att vi annars lätt skulle kunna skicka in den till Bolibompa.

Absolut lyckligast blev jag över att lärarna tyckte att historien var klockren, då Arvid utvecklade det extra mycket. Han sa att min pitch varit lysande och att även om vi inte gått igenom dramaturgi så hade min berättelse nästan allt. Början, mitt och slut. Det som skulle kunna gjort den bättre skulle varit om systern innan hon somnat tittat på lillasystern som sover och om systerns skratt gradvis hade ökat. Så hade hon först var jobbig men sedan blev värre och värre. Synd att jag inte tänkte på det för det hade varit perfekt. Nu kanske jag missuppfattade allt Arvid sa och han menade något helt annat, men förhoppningsvis inte! Jag älskar verkligen att få beröm av våra lärare för man vet att de verkligen menar det, plus att de kan sin sak.

Lite slarvig och hastig sammanfattning men jag har bråttom och ska åka till Sälen när som helst. Nu tydligen! Ha det folk.

Vardagsmirakel

Hur kan man nästan inte plugga på idrottsprovet, absolut inte öppna mvgsidorna och få en poäng från mvg? Plus att det KUNDE vara mvg eftersom en poäng råkade vara ett slarvfel? Jag tror jag lyckades med det omöjliga faktiskt.


Snart vinkande farväl med vinden i håret på fartygets däck

Om 55 minuter går jag till skolan med två stora fullpackade väskor. Först måste jag plugga, vi får se hur det går på idrottsprovet. Om ni missat det så åker jag idag hem till mitt Åskebro och kommer imorgon åka till Kläppen med min familj + Isa. Det blir nog inte överdrivet med bloggande, men vi får se hur det blir om jag får tag i ett internet. Puss små barn och önska mig verkligen lycka till på idrottsprovet.


Läsk

Bra att strömmen går på ett väldigt spöklikt vis när man ska plugga. Lamporna blir alldeles orangea och man ser inte ett piss, förutom dem. Inte för att jag ens hade öppnat böckerna ens. SKÄRPNING. Ska sluta använda det här som min tillflyktsplats.

"Ska bara" ---> leder till ångest

JAG ÄR SÅ TRÖTT OCH VILL BARA SOVA. VARFÖR ÄR JAG TRÖTT JUST IDAG NÄR JAG HAR IDROTTSPROV IMORGON?

För första gången i mitt liv funderar jag på att plugga mig till en medelresultat. FÅR INTE TÄNKA SÅ. Jag kommer inte få mvg på animationen och jag behöver verkligen ett mvg i idrott. Bajs på mina tankar. Bajsbajsbajs. Måste tänka som Anna. Puss.

Intermezzo

Idag såg jag en film jag velat se mycket länge. Ändå sedan jag läste Ingrid Bergmans självbiografi. Intermezzo från 1936, filmen som det gjordes en amerikansk remake (med Leslie Howard, vill också se!) på och förde henne till USA. Jag hittade den i ett av skolans enorma lånepärmar i början av förra terminen men hittade aldrig ett tillfälle att se den. Men idag så hade jag inget att förrän halv ett så jag lånade den och satte mig i visningssalen. Jag tänker inte göra någon recension på den, men den är nog mest sevärd p g a att den förde Ingrid Bergman till Hollywood och för att hon är så fruktansvärt vacker. Hon har en röst som Askungen (och alla vet att den svenska Askungen har världens vackraste röst) när hon talar på svenska. Sedan är den faktiskt (omedvetet) himla kul! Flickan Ann-Marie ÄR humor. Filmen är rätt seg ibland och mest störande är att den hoppar på ett osmidigt sätt framåt i berättelsen, typiskt äldre filmer.

Om ni råkar komma över den någon gång (inte så stor risk eftersom den är så svår att få tag på) så bör ni i alla fall spola fram till bilolyckan - kan vara en av de omedvetet (alltså den ska ju vara hemsk, inte rolig) roligaste scenen jag sett i hela mitt liv!

VISNINGSMASTER#1

Avid +red.3Idag var det slutspurt av filmen. Den sista ljudläggningen inför imorgon med andra ord! Vi blev först klara (YES) och filmen ligger nu i tryggt förvar som "VISNINGSMASTER" i "MASTER" (mycket viktigt, vi lyckades - hoppas de andra misslyckas hehehhe). Det ska bli spännande och få höra vad lärarna säger imorgon på utvärderingen - om de är närvarande vill säga. Vi skulle egentligen ha en sista förtitt idag men den blev inställd p g a närvarobrist. Staffan var ovanligt grinig idag p g a feber och meddelade att Arvid, Ville och Mats var sjuka. Alltså var Staffan den enda som var där. Ville kom dock en stund efter lunch för att hjälpa ljudfolket. Han såg inte särskilt kry ut. Extremt jagärsjukochliggerisoffanpappa-kläder, röda ögon, hes trött röst och en hängig hållning. Annika hade inte kunnit varit i samma rum som honom, hennes bacillskräck skulle tagit livet av henne!

Nu har jag dokumentärerna på DVD, NÖJD. Egentligen var ju inte Mats där och filmerna var inte fixade och blabla, men efter tillräckligt mycket disskuterande med Staffan fixade han ut dem åt mig. För 400 kronor, men jag lyckades pruta ner det till ordinarie 30. Idrottsprov imorgon. Jag hatar idrottsprov.

Nu syns väl inte texten i bilden jag skrev dit lite spontant, men ingen dör väl av det. Avid, bilder från filmen och tekniken i redigering 3 i alla fall.

Premiär animation 2009 (reklamförande)

Premiär
Premiär imorgon kl. 10.00 fredagen 20 februari i visningssalen på a7 (Filmgymnasiets lokaler, en trappa upp). Tre filmer kommer att visas; "Passiv rökning", "Små monster" och "Bulle in love". "Små monster" är 3 minuter och 35 sekunder, men jag har ingen aning om de andras speltid. Ni är i alla fall alla välkomna.

Slumdog millionaire - vad är det med årets oscarsnominerade?


Från ingenstans hamnar den
lottlöse slumslyngeln Jamal i den indiska versionen av internationella programkonceptet "Vem vill bli miljonär?" och blir en folkidol som svarar rätt på fråga efter fråga. När det står klart att han vunnit rekordsumman 10 miljoner rupies arresteras han - programledningen misstänker fusk och vill att polisen bankar ur honom sanningen. Svaret på hur han kunnat besvara alla frågor ligger i Jamals tunga förflutna tillsammans med äldre rötäggsbrorsan Salim och föräldralösa flickan Jatika.

Nominerad till 10 oscar (bland annat bästa film) och plats 34 på imdb.com. Ingen dålig bedrift precis. Men helt ärligt; Den här filmen förtjänar det inte. Trots ett bra manus, som under vissa punkter till och med är väldigt orginellt (idéen med "Vem vill bli miljonär?"), så lämnas man ändå ganska otillfredsställd. Det kanske i huvudsak beror på att man förväntar sig så himla mycket av en så oscarstippad film. Jag trodde inte innan att den skulle vara så jättebra faktiskt, så jag blev varken djupt besviken elller jätteöverraskad.

Filmen innehåller ett grymt foto och spännande val av musik, men den faller på flera punkter. För det första så är den ABSOLUT svåraste frågan i hela tävlingen en idiotfråga (ska väl inte nämnas här men ni kommer att förstå). Det är så dumt, bara för att det ska vara lite ödesmojs! Sedan så är slutet jätteklyschigt och känns helt fel, speciellt i detta sammanhang. Jag kan inte heller nämna dunderfelen med risk att förstöra allt för er läsare, så om ni ser den och inte förstår vad jag menar så hör av er bara.

En stor del av filmen handlar om att Jamal ska återfå sin livs kärlek Jatika, inget ovanligt på vita duken. Dock hade jag gärna sett mer av Jatikas utveckling från liten flicka till olycklig vacker ung kvinna. Vi förstår att hon behandlats illa och varit med om mycket, men det ger bara mersmak.

Just nu börjar jag verkligen tappa förtroendet för oscarskommittéen. Den enda som i mina ögon håller måtten just nu är Benjamin Buttons otroliga liv. Är de ett gäng tråkiga gubbar som försöker förnya sig och välja mediokra filmer som känns moderna (oorginella)? Jag är fundersam, och det borde alla vara.


Försöker vara duktig

Jag ska recensera Slumdog millionaire imorgon bitti, nu måste jag plugga till idrottsprovet! PUSS.

Skönt att det alltid finns något att klaga på

Jag ska berätta när tiden går fort:

- När man animerar.
- Innan man har ett prov och behöver plugga.
- När man sitter vid datorn.

Ni kan ju gissa vilket jag talar om nu. Kan bli riktigt lurigt om jag tänker efter. Aja då får ni något att suga på! GODNATT.

TILL MINA VÄNNER I VÄSTERÅS

Hulkman, Annika, Isa och Eddie: Jag föreslår en myskväll på fredag efter att jag kommit med båten (ni får väl starta lite innan mig) eftersom jag och Isa åker till Sälen lördagmorgon. Jag tänkte att ni kunde få se stumfilmen, dokumentären och eventuellt den animerade filmen den kvällen. Ni får höra med varandra om var med mera, om ni nu kan. PUSS.

(Ifall någon av Rasse, Sara, David och Jonte skulle råka kika in här så tänkte jag ta er lördagen veckan efter då jag kommer hem från Sälen, har tyvärr ingen annan tid eftersom jag åker tillbaka till Gotland på söndagen)


The reader - imponerande Winslet, men inte lika imponerande film



En dag insjuknar den 15-årige pojken Michael Berg (David Kross) på väg till skolan och räddas av den runt 30-åriga Hanna Schmitz (Kate Winslet). De förälskar sig oväntat och inleder en passionerad affär fram till den dagen Hanna plötsligt och utan förklaring försvinner. Åtta år senare är Michael en ung juridikstuderande som iakttar de pågående krigsförbrytarrättegångarna mot nazisterna. Han träffar sin forna älskarinna igen, underväldigt annorlunda omständigheter. Hanna står anklagad för ett fruktansvärt brott och vägrar rätten till försvar. Michael inser gradvis att hans ungdoms kärlek döljer en hemlighet som hon anser vara mer skamlig än mord.

Jag la märke till den här filmen i början av januari när jag kollade igenom de kommande filmerna på moviezine.se. Jag tyckte att den verkade bra trots att jag inte förstod den av trailern. Några veckor senare fick jag reda på att den hade fem oscarsnomineringar, bland annat för bästa film. Det höjde mina förväntningar ytterligare, vilket gjorde att när jag väl såg filmen så föll den ganska platt.

Det första jag la märke till var hur strålande Winslet var, väl förtjänad oscarsnominering med andra ord! Dock så kan inte bära hela filmen ensam. Det kan kanske uppfattas lite fel - så dålig är den absolut inte (det lär ni se på betyget). Det är egentligen en ganska intressant historia men någonting saknas verkligen. Som en av mina lärare påpekade - karaktären Michael är lite tam. Det är hans historia, ur hans perspektiv, och som nyligen nämnde är den ganska intressant, men det behövs något mer. Vi förstår, Michael har haft det så och så och han känner det och det men jag tycker att man kunde ha gett honom något mera ... tänkvärt kanske? Något som gör att det intressantare för oss att lyssna på historien, mer intresserade att veta varför han berättar den. Den saken är alldeles för uppenbar, tråkig och oorginell. Visst, det är synd om honom men det är poängen i alla filmer.

Sedan fixar inte riktigt filmen själva tidsförloppet tror jag. Det pendlar lite fram och tillbaka mellan vuxne Michaels olika händelser (Ralph Fiennes) och den yngres. Det är inte så att man inte hänger med, men att vi aldrig får stanna på något ställe gör att det endast är hans historia om Hanna som utgör filmen. Vi får inte lära känna någon mer ordentligt, vi får inte veta något mer. Det är i alla fall så jag upplever det. Det blir så tunnt.

Nu har jag så gott som bara sagt negativa saker, men förutom Winslet är det faktiskt inget i filmen som är så bra att det är anmärkningsvärt. Bara för att kan jag väl tillägga att fotot faktiskt är väldigt fint.

"The reader" förtjänar med andra ord inte att ta hem priset för bästa film.


Dagens telefonsamtal

Isa ringde. Vi diskuterade ett allvarligt ämne och jag ska precis lägga fram en teori. Isa avbryter mig:
- Nu får du vänta för mina simmar har sex just nu och jag har jättehögt ljud!

Nu blir hon säkert sur för att jag lägger ut det men allt är roligt i min värld just nu!

LYCKLIG EMELIE

JAG FICK MVG PÅ DOKUMENTÄREN. Jag är så glad! Jag kämpade verkligen för det betyget och det gör allt så mycket bättre. Nu ska jag se klart The reader och fortsätta vara lycklig! PUSS.


Och domarna sa...

Livet kan få sådana härliga vändningar ibland. Stressen över "Små monster" höll i sig bra länge. Igår morse innan skolan började gjorde jag klart de sista sekunderna, sedan tog det en evighet att omvandla alla klipp till mov.-filer, sedan tog det Staffan cirka 1,5 timmar att föra över klippen till den andra datorn och AVID eftersom allt bara jävlades. När jag  väl började klippa trodde jag att filmen skulle bli alldeles för kort. MEN VET NI VAD:

Filmen blev nästan tre minuter. Jag fick plötsligt någon svag talang för AVID vilket gjorde att jag klippte klart filmen på en timme och efter lunch var det förtitt med Staffan och Ville (nu kommer det mest fantastiska) och de sågade den inte! Det som är bra med dem (kan också vara en aning jobbigt ibland) är att de alltid är ärliga. De säger vad de tycker och så är de med det. Så därför blev jag överlycklig när de inte sa att det var den fulaste jävla film de någonsin sett, att ingenting höll i den och att Jesper skulle få anstränga sig som fan för att få den att visa upp. Inte för att jag ens förväntade mig att bli så nedtryckt, men ändå. De sa att det verkligen kändes som en film, att den verkligen fanns där och hade en början, mitt och slut. En charmig film, och att med ljudet på så skulle lillasystern bli jävligt irriterande. Det var bara några frames jag kunde förlänga och sedan byta ordning på några klipp. GLAD. Lite ironiskt var att när jag animerade storasysterns gäspning kom Staffan och klagade på att den inte var naturlig och blabla, men nu i FILMEN så säger han att den är bra och att det fanns en sträckning i den. Han bytte åsikt fort, vilket jag påpekade och han sa bara att om han inte varit där och klagat hade den inte varit bra. Den mannen kan vara bra rolig, speciellt eftersom jag inte ändrade någonting utefter hans klagomål.

Jag har fattat beslutet om vårat slut, och nu ska jag sminka mig. Ha en bra dag gott folk!

Vad gör det om hundra år

Åskebro i vintersolenJag var inte riktigt hemma till fyra igår. Snarare elva. Det största problemet för mig och Kalle var att alla figurer och delar var långt ifrån klara. Jippie. Vi fick med andra ord mitt i ett klipp sätta oss och måla - sådant tar tid. Alltså det är så jävligt för jag var hundra procent säker på att larmet gick elva och att en varningssignal löd fem minuter i. Dock så kommer Mathilda och Jonatan inspringandes tre minuter i halv att larmet går när som helst. PANIK. Jag har dock en känsla av att jag hade rätt hela tiden. En kvart var allt vi behövt och voila, filmen hade varit klar. Kalle och jag ska gå dit nu på morgonen (klockan åtta) när de öppnar och göra det sista. Bajs säger jag bara. Även om den kommer vara klar innan samlingen känner jag mig så sämst. Men jag försöker tänka som Anna säger hela tiden: "VAD GÖR DET OM HUNDRA ÅR". Det rabblar jag i huvudet, försöker intala mig själv att när jag dör inte kommer att bry mig om denna minimala detalj.

Jag har nästan inte sovit någonting i natt. Jag har inte sovit på en vecka! Jag ska handla, lämna in madrass/nycklar till Kerstin, småstäda/diska och sedan gå och lägga mig efter skolan. GUD VAD SKÖNT. Ha det små bajsbarn.

Bilden är förövrigt tagen av min far (han skickade den igår) från vår tomt hemma i Åskebro, ifall ni gotlänningar vill se hur den byn ser ut.

Bestämt

Om fyrtofem minuter ska jag vara utanför dörren och påväg till skolan för att åter igen arbeta med filmen. Jag KRÄVER att vi blir klara klockan fyra. Jag ska verkligen anstränga mig för att arbeta snabbt. Jag orkar inte sitta i det där jävla rummet hela kvällen. Så det så. Nu ska jag göra mig i ordning, ställa undan frukosten och göra någon form av inköpslista.

The return of the morgonäventyr

Filmgymnasiet +kartläggning av våra placeringarTio i tio stod jag utanför Filmgymnasiets portar denna morgon. Hela staden sov, snön gnistrade vackert i den underbara vintersolen som fick mig att drömma om skidåkning. Jag slöt mina ögon, vände ansiktet mot solen och lät den värma mitt ansikte. Allt var sagolikt - tills helt plötsligt solen gick i moln och det blev isande kallt. Jag stod utan vantar, mössa och tjocktröja under jackan och frös halvt ihjäl. Calle kom en minut i tio, och tillsammans väntade vi på att Ville skulle komma och öppna åt oss. Klockan blev tio, tio över tio, tjugo över tio. Vi drog fram hundra olika teorier om hans försening. Allt ifrån att Staffan bara hittat på och satt inne i skolan och skrattade till att han dött i en bilolycka. Tillslut ringde vi Staffan som först inte svarade. Fem i halv gjorde han det och efter att Calle hade gett honom cirka tre meningar information la han på - utan att säga hejdå. Verkligen typiskt honom. Tre minuter senare ringde han upp och berättade att Ville är "på väg". Och alla vet att det betyder att man inte ännu sitter i bilen. Cirka tre minuter efter den informationen kommer en bil körandes i hundratio, sladdar och bromsar imponerande tio meter ifrån oss. The Ville had arrived.

Han öppnade bildörren, sa hej och bad om ursäkt. Det var något om hans barn och han hade tydligen glömt bort. Det kändes lite konstigt för det är verkligen min teori om småbarnspappor på lördagar. De går upp när barnen vaknar vilket är vid typ sex och umgås med dem hela morgonen. Alla småbarnspappor jag vet gör det och det påminner mig om min barndom och min pappa. Det skumma var att Ville såg typ ut som pappa brukade göra på lördagar. Orakad och hade någon speciell morgonatmosfär runt sig. Enda skillnaden var att pappa aldrig använt keps. Jag vet inte varför jag hängde upp mig så mycket på det där men det fastnade.

Hur som helst så fortsatte Ville att prata om hans morgonäventyr medan han slog av larmet, öppnade dörrar m.m. i trappuppgången. Eller jag antar det, jag har ingen jävla aning p g a att det ekar något förbannat. Med tanke på hans uppförande visuellt så tror jag att han skämdes eller något. Han sa att han var skyldiga oss en tjänst, typ låsa upp någon kväll då vi ville se på film (om han inte var upptagen med något viktigt). Alltid trevligt när folk erbjuder sig tjänster. Dock finns det antagligen inte en chans att jag skulle ringa honom en fredagkväll och kräva att han ska komma och öppna åt mig. Det skulle jag inte ens kräva av någon som jag vill jävlas med. Eller jo. Men jag jävlas inte med mina lärare. Okej, det gör jag. Men inte Ville.

Jag anklagar aldrig någon som kommer för sent om det inte är en vana för dem. Men fakta är faktiskt att jag frös ihjäl och att vi förlorade en halvtimme produktion - dock anklagar jag inte honom för det. Jag vill inte att han ska tro det heller. Och därför HATAR jag när folk kommer för sent och man har plågats lite och de frågar jobbiga frågor som man måste vara ärlig på, vilket gör att man låter anklagande. Följande frågor ställde Ville imorse:

Fråga: Stod ni typ här länge innan, fem i eller något?
Mitt svar: Ehh.. ja.
Faktasvar: Jag stod här tio i.
De BÖR göra om frågan till ett påstående: Och så stod ni här länge också... det är ju typiskt.
Vad man då KAN svara utan att låta anklagande: Neej då, det var inte så farligt!!

Fråga: Frös ni ihjäl?
Mitt svar: Mja.. Lite.
Faktasvar: Ja som fan, jag har en framtida tvångstanke om att bära vantar.
De BÖR göra om frågan till ett påstående: Och så frös ni väl ihjäl också kan jag tänka mig.
Vad man då KAN svara utan att låta anklagande: Nej då, så himla kallt är det faktiskt inte.

Så gott folk, tänk på det i framtiden. Jag vet inte alls varför jag skrev detta oändliga inlägg men jag tror det är för att jag inte har något att göra. Så ovanligt.

"Som en blå rök i den stilla oceanen"

Alla hjärtans dag, och jag ska sitta inlåst i ett luftfattigt redigeringsrum med Calle hela dagen. Mycket romantiskt. Jag vill VERKLIGEN få klart filmen idag, dock är jag lite tveksam hur det blir med den saken. Ni får hålla tummarna. Bara inte filmen blir "som en blå rök i den stilla oceanen" - citat från Staffan igår och betyder att filmen är dålig. Jag tror han skulle säga något annat, det är en dålig version av det verkliga uttrycket som jag just nu inte minns. VI HÖRS.

Oscarshelg

Jag har nu beslutat att ha en oscarshelg. Jag ska försöka se alla de nominerade filmerna i "bästa film"-kategorin. The reader, Slumdog Millionaire, Frost/Nixon och Milk med andra ord. Benjamin Button har jag ju redan sett! Jag tänkte bara upplysa er om den lilla detaljen.


Fredagen den 13e

Jag har aldrig förstått uppståndelsen över denna "märkvärdiga" dag. Inget särskilt oturligt har någonsin hänt mig under dessa dagar. Idag har varit som vilken dag som helst. Staffan har varit bitchig, Calle rolig och min lax jättegod. Imorgon blir det jobb i skolan men det gör mig inget som sagt. Jag ska försöka lägga ut filmen här på bloggen när den har haft premiär, men vi får se hur det blir med det. Nu ska jag njuta av att jag har ingenting att göra fram till 8 imorgon då jag ska gå upp. PUSS.


Nikolaus

Vi kämpar på med filmen och idrottsprovet är uppskjutet. Calle och jag får nog jobba i helgen, men ingen dör av det!
Här är en gammal animation som gjorts på skolan (om jag fick det rätt) som vi fick se innan vi började. Den är fruktansvärt mobbad och oseriös (? konstig i alla fall). Väldigt rolig med andra ord. Dock dåligt ljud, men det står ni ut med.

Efter regn kommer typ solsken

Det är en hård värld vi lever i och igår visade den mig verkligen hur jobbigt livet kan vara. Då dog jag VERKLIGEN. Runt typ åtta började det dock gå bättre. Jag och Calle kom på en teknik som påskyndade arbetet avsevärt och allt flöt överhuvudtaget på bättre. Vi blev inte helt klara, men jag ser inte det som något problem om vi håller detta tempo. Jag hoppas bara att alla figurer är klara nu bara.. jag tvivlar på det. Jag är faktiskt inte så trött nu som jag trodde. Jag gick från skolan tio över tio och var inte i säng förrän fem i elva. Och då hade jag svårt att sova - det virvlade av animerade rörelser i huvudet.

Mina mörkaste moln är just nu idrottsprovet som jag inte har en chans att träna till (Calle ska ringa till Ulf och be imorgon) och att allt i filmen är så jävla fult. Påverkar det mitt betyg? Det undrar jag. Idag tänker jag överlåta animationen till Sally och eventuellt Jesper så att jag kan planera den övriga helt till punkt och pricka. Sedan ska jag teckna lite också. Den delen MÅSTE verkligen gå fortare.

Nu ska jag göra mig i ordning. Min vackra "Jag hjärta Västerås"-tshirt ska på idag också. Alla blev så imponerade av den igår. PUSS.

Om jag inte menat det innan så gör jag det verkligen nu

Jag dör. Jag vet att jag ofta säger det, men den här gången menar jag det verkligen på riktigt. Jag sitter i skolan nu. Klockan är tio över sex och jag kommer att vara här till elva - för då går larmet. Den ena gruppen är färdig eller när som helst färdiga med sin film om jag förstod det rätt, den andra har gjort det de ska göra idag och vi ... för oss går det så dåligt som det kan gå. Imorse visade det sig att delarna inte fanns till scenen vi skulle göra = skapande av delar. När vi efter lunch kom igång går allt fel hela tiden - och SÅÅÅ långsamt. Vi har otroligt mycket att göra idag. och vi hade lite att göra idag. Jag är gråtfärdig, frustrerad, trött - och kan inte sluta tänka på hur det kommer att låta på morgonsamlingen imorgon. Jag är jätterädd att våran filmproduktion ska läggas ner. Jag är regissör och kommer antagligen att få ig p g a det. Och aldrig att jag kan nå mvg. Jag kan inte minnas när jag var så deprimerad sist. Visst att det var jobbigt i torsdags förra veckan, men det här är nog värre. Det är liksom inte samma sak. Jag vill ha en stor kram av min favoritperson som står för dagens enda ljuspunkt som jag kan klamra mig fast vid. Jag gör vad som helst för att den här JÄVLA filmen ska bli klar. Och det jobbigaste är att animationen suger, gubbarna är fruktansvärt fula och allt annat är fruktansvärt fult. Jag dör och åter dör. Jag vill inte möta någons blick. Och jag förstår inte varför det inte går att skynda på detta katastrofala arbete.

Nu tigger jag, ja - men snälla alla skriv något uppmuntrande och snällt som kommentar. Jag behöver det verkligen. Jag känner mig extremt värdelös just nu. Jag vill liksom bara spola tillbaka tiden tills igår när vi gjorde figurerna.

PS. Det blir inte så mycket bloggande de närmaste dagarna.

Antingen är jag realistisk eller negativ

Det känns som om min blogg är LITE anti mig just nu. Eller i alla fall blogg.se som får någon form av avbrott så fort jag försöker logga in. Vi får väl se om jag lyckas få iväg det här inlägget.

Annars så kan jag meddela att det inte bara är bloggar som är emot mig, utan hela livet faktiskt. Nu kanske jag är lite väl dramatisk, men jag hade faktiskt problem att sova p g a att jag oroade mig för mycket över filmen vi gör i skolan just nu. Jag fick flera gånger under mina uppvaknanden tänka: JAG ÄR INTE PRODUKTIONSLEDARE, för att jag skulle kunna slappna av något (funkade inte men var värt ett försök). Det känns inte som om det går så bra med filmen. Jag har ju haft en bild av hur filmen ska se ut i mitt huvud, och de andra i gruppen kan ju inte precis rita efter hur mina tankar ser ut. Vilket betyder att jag får nöja mig med vad alla åstadkommer. Inte för att det är dåligt alls. Mitt största problem är nog tiden. Jättesena kvällar och idrottsprov på fredag.. ingen hit. Jag måste plugga ikväll. Samtidigt som vi måste hålla tidsplanen för filmen, hur sent vi än måste vara kvar i skolan. BLÄ. Det är verkligen kul att göra animerad film, men det är för mycket smått att göra! Min hjärna upplöses när det är för mycket små detaljer. Jag tappar fokus. Jag ska skärpa mig.

Jag får helt enkelt hoppas på det bästa och jobba skiten ur mig. Plugga idrottsprov så fort jag får tid under dagen, ta med mat till skolan, komma hem och tvätta, plugga mer och sedan sova så mycket och helst ostört som möjligt. Ni får verkligenverkligen ta och hålla tummarna för mig.

118 100 - upp till bevis

Har ni sett reklamen för 118 100? Att man kan smsa in VILKEN fråga som helst? Testpatrullen har utmanat detta påstående och har kommit fram till följande:

Det kan vara exakt vilken fråga som helst. Ibland tar det lite tid för dem att svara, ibland tar det någon minut.
De får pluspoäng för att verkligen försöka, även om frågor de inte vet ett skit om. Till exempel frågan om Linus gillar mig:

"118100 tror att Linus är riktigt förtjust i dig, och vi misstänker att du är aningen förtjust i honom. Vi tror att ni skulle kunna bli ett mycket sött par tillsammans bara någon av er övervann blygheten och sa hej!"

Några tankar om att pröva på detta antagligen mycket oförutsägbara arbete finns. Intressant!

Tristessens boning: När skolorna sover

JAG DÖR AV TRISTESS. Jag är i skolan nu. När jag 07.40 gick ut genom dörrarna imorse så möttes jag av mina hyresvärdar Kerstin och Claes som var påväg till jobbet - och de frågade om jag ville ha skjuts till skolan. Eftersom jag alltid tar den ca 40 min långa vandringen så kan man alltså inte tacka nej när ett sådant erbjudande dyker upp. Så kvart i åtta är man avsläppt och fem minuter senare är man vid a7 (skolan). Tomt och dött - vilket jag självklart visste. Jag började gå till Caroline (som bor i närheten), men såg sedan att en av mina lärare stod utanför skolan och rökte. Så med andra ord sitter jag här prick.

Det är verkligen inte roligt att vänta en halvtimme tills vi börjar. Mina kompisar kommer inte förrän typ fem i halv. Och jag skriver bara det här extremt trista inlägget för att jag har EXTREMT tråkigt. Det värsta är att jag vet att varje gång de frågar om jag vill ha skjuts i fortsättningen kommer jag att tacka ja. Det är så det fungerar - att få skjuts är lyx. Men glamour har förstås precis som allt annat sina baksidor.

En rubrik

Godmorgon! Nu har jag gjort bildmanus nästan hela morgonen. Egentligen skulle jag gjort klart hela igår, men jag bestämde mig för att spara en del för att få sova mer. Idag ska Carro eventuellt sova hos mig. Dock sätter hon inte sin fot här förrän jag har fått dammsuga och plocka undan. Plus att jag måste tvätta. Jag har typ två rena trosor kvar. Oavsett hur sent det blir på skolan ikväll måste jag tvätta alltså. Eftersom vi ska göra animatic på förmiddagen och sedan göra alla figurer em kan det bli hur sent som helst. Snälla, INTE. Onsdag, torsdag och fredag räknar jag med att vara hemma runt nio, men jag vill verkligen inte ha det så idag också. Blää. Ni får be för mig.

Akta leran

Helt oskyldig var jag påväg hem från skolan. Jag hade handlat och skulle gena längs ringmuren. Det var ganska lerigt, och självklart så far mina ben undan i en nedförsbacke. Jag landade verkligen raklång, och bakhuvudet slog i. Verkligen trevligt. Ännu trevligare att min yoghurt gick sönder och geggade ner allt annat i påsen. Och att min jacka, min tröja och mina jeans är helt leriga. Jackan går att använda, och kanske tröjan, men jeansen... GAH. VARFÖR? Jag skulle tvättat idag, men jag är så sur att jag skiter i det. Jag får säkert hjärnskakning också. Det skulle vara så typiskt.


Och vinnarna är..

Idag fick vi alltså reda på vilka av de tre historierna som vi ska göra animerad film av. Jag vann inte röstmässigt (det gjorde Kalle, Andrea och Theo) men jag blev ändå utvald av lärarna. Kalle och Andreas historier blev bortvalda p g a problematik att göra film av den eller att de inte uppfyllt kriterierna som vi fick innan. Så det blev min, Theos "Passiv rökning" (om en brödrost som blir nikotinberoende) och Andrés "Bulle in love" (säger sig självt). Det hade varit lite kul att blivit röstad på, men om jag ska vara helt ärlig föredrar jag lärarnas tycke framför mina klasskamraters. Staffan sa att min pitch var bra i alla fall! Vet inte hur bra dock, men det gör mig inget.

Nu är jag alltså regissör igen. Jag är inte helt säker om jag vill vara det, men jag fick ingen större betänketid. Staffan frågade om jag ville framför klassen, jag frågade om jag var tvungen att bestämda det på en gång vilket svaret "ja" blev på. Och jag tänkte att jag ändå var helt säker på hur jag ville ha berättelse att det inte kunde skada alltför mycket. Det kommer jag antagligen att få äta upp. Det här är enda gången man fick välja grupp/film/yrkesroll (förutom att regissörsrollen var eventuellt paxad av idéeskrivarna). Min grupp består av Victoria, Kalle, Carro, Sally och Jesper. Ett kompisgäng med andra ord. Nu ska jag nog se film. PUSS.

Filmräd

Godmorgon folket. Jag tänkte bara skryta med mina nyinköpta filmer:

My fair lady (dubbeldisc specialutgåva)
Jag har nästan sett klart den nu. Bra, men känns lite tråkigt för den är typ exakt likadan som musikalen jag såg i höstas.

A clockwork orange (dubbeldisc specialutgåva)
En av de där måste se-filmerna som jag inte sett. Att det är en specialutgåva vilket gör den ännu mer köpvärd.

Trainspotting
Sallyman och jag har skilda åsikter på många plan, men vår filmsmak brukar inte skilja sig så mycket åt. Och eftersom hon är galen i denna (plus att den är med i 1001 filmer du ska se innan du dör) tycker jag att den är värd att äga.

Pans labyrint (dubbeldisc specialutgåva)
HAR INTE SETT MEN VILL SE. Dock så skrämde Eddie mig lite genom att man får mardrömmar av att se den. Usch.

Borta med vinden
En av de mycket få filmer jag skäms över att inte ha sett. Men snart är jag med i leken igen!

Före avgång

Nu ska jag och mina vänner till Visbys underbara bibliotek, och efter det ska jag lämna dem åt deras öde vid båten. Sedan är jag all by myself. Men det gör mig inget trots att vi har haft väldigt trevligt, jag har nämligen köpt FEM nya filmer!!!! ca 470 kr på Hemmakväll, tre (eller var det två?) är 2-disc specialutgåva. Lycka. Ska berätta mer om dem senare. Just nu måste jag klargöra för avgång. PUSS.

Bara

Igår var jag och mina vänner och åt på Jo da, som vanligt otroligt god mat. Idag ska vi in mot centrum, handla materiella saker och backa upp för en lång myskväll här hemma med tacos, godis m m. Nu ska jag fixa mig, lite jobbigt med extremt litet badrum.


Lugnet efter stormen

KaxigtSå igår hade jag panik. Aldrig bra. Jag bad faktiskt en väldigt lång ärlig bön om att idrottsprovet inte skulle bli av. Jag blir ganska kristen i jättepressade situationer. Men vet ni vad? Idrottsprovet blev valfritt. Så jag skjuter upp det till nästa vecka! Hur som helst så kom Isa, Anna, Eddie och Annika vid ett och då VAR jag trött. Vi somnade vid två och jag fick tre timmars sömn.

Idag så testade vi först cut-out och.. Resultatet blev förvånansvärt humoristiskt. Kanske inte om man har epellepsi (stavning?) för då blir man nog rätt att man ska få ett anfall. Efter lunch var det dags för PITCHNING. Presentation av idé till animationen. Min heter "Små monster" och handlingen är följande:

"Det är en tjej som en sen kväll är dödligt trött när hon ska sova. Hon lägger sig i nedre planet i hon och hennes lillasysters våningssäng i deras gemensamma rum. Det dröjer inte länge förrän hennes lillasyster visar sig vara vaken och börjar störa tjejen. Hon pratar, tänder och släcker sin sänglampa, frågar om monster under sängen med mera. Tjejen säger gång på gång till sin syster att vara tyst, och tillslut blir det ovanligt tyst. Tjejen tror då ÄNTLIGEN att lillasystern har somnat, men självklart inte. Systern börjar hoppa i sängen och det blir droppen för tjejen. Hon börjar vråla och skrika åt sin lillasyster som bara hoppar snabbare och snabbare, för att slutligen hamna på golvet med ett brak. Först tycker tjejen att det är rätt åt henne, men hon börjar gråta och det slutar med att tjejen tar upp sin syster i sin säng och de somnar tillsammans."

Inget orginellt eller fantastiskt, men det funkar när det handlar om animerad film. Man ska tänka det i humorsyfte, med mycket tysta pauser och jobbiga röster. Jag överlevde pitchen. Jag var tvungen att gå upp väldigt sent och i vanliga fall brukar det göra mig ännu nervösare men för en gångs skull blev jag lugnare (inte lika kaxig som på bilden dessvärre). Ingen verkade riktigt ha gått efter Arvids tips och ingen idé var sådär JÄTTEmycket bättre än min. Men jag minns inte riktigt vad jag sa där uppe, men jag vet att alla såg stenseriösa ut och då fick jag för mig att idéen sög. Men inget jag brydde mig allt för mycket om. HOPPAS DEN BLIR VALD.


Planet Snart självmordsbelägen

Jag hatar sånt här. När man har två viktiga skolgrejer samma dag och ska fokusera på dem samtidigt - det är helt omöjligt. Jag liksom tappar mig själv och jag vet inte hur det fungerar på min skola ens. Jag klarar inte av att måla dessa karaktärer. De blir fula och jag.. NÄ. Nu skiter jag i dem. Pitchen skulle ju ändå tydligen inte betygsättas. Det hoppas jag verkligen Staffan menade. Jag får jobba på att vara extremt charmig framför klassen istället.

Idrottsprovet kan jag däremot inte lösa. Det är alldeles för mycket att läsa. Jag ska försöka, men jag kommer antagligen be Ulf (idrottsläraren) på mina bara knän att jag ska få göra provet på tisdag efter skolan.

Såna här situationer tar fram mina mest tårdrypande sidor. Och det slutar med att jag önskar, hoppas och ber till någon övre makt. Följande vore bra:
- De som inte är förberedda för provet går dit och vill skjuta upp det (snällasnälla skolka inte, då gör ni det värre för MIG) och det blir så många att Ulf skjuter upp provet till nästa vecka.
- Alla Säves lokaler brinner upp. Det lär ju få Ulf att glömma allt som heter prov.
- Någon ringer och säger att en familjemedlem är skadad men det visar sig vara fel 20 minuter senare. Men jag blev så skärrad och rädd att jag är ur stånd att ens vara kvar i skolan.
- Jag blir kidnappad. Dock vet jag inte om jag skulle gilla det efter att jag missat provet.
- Polisen invaderar skolan och begår en knarkrazzia, lär också ställa in ett futtigt idrottsprov.

BAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJS. Jag hatar mitt liv just nu.

gnöjkjhljh

ALLTSÅ JAG KAN INTE VISA UPP MINA KARAKTÄRSIDÉER. Alla tror att jag är helt fantastisk och det ska vara enkla former och jag har inte tid och kan inte ens göra enkla snygga figurer!!!! Jag har panik, om någon behöver få det skrivet på näsan.

Ångest

Jag hatar idrottsprov mer än allt på denna jord just nu. Och då menar jag det verkligen.

Det enda som jag lugna mig nu är antingen att Ulf skickar ett mail på tjelvar (jag har verkligen hoppet uppe och är inloggad för att inte missa det) och säger att idrottsprovet skjuts upp till nästa vecka. ELLER att min snygga blonda unga granne (HAN FINNS, han bor här) kommer och hälsar på. Dock vet jag inte om han vill det efter vår senaste möte då jag endast var iklädd min mest rosa Mimmi Pigg/Kajsa Anka-pyjamas totalt ofixad. Jag måste fokusera på rätt saker, INTE mina grannar. mmmm, inre harmoni.

Grattis gamle vän.

Barbie 50 år
"Jag tror att det finns två sorters människor (uttrycket citerat och omgjort efter Colin Firth): De som erkänner att de älskar Barbie, och de som har något form problem. "

FRAMSTEG (prisa Gud)

JAG HAR EN IDÉ TILL MIN PITCHNING PÅ FREDAG. Inte nyskapande, inte fantastisk eller något sådant alls. Men den funkar alldeles fint och uppfyller alla krav som finns på skolans papper. Alltid något. Däremot känner jag att synopsis inte är min grej att skriva.

Plus lite hjälp från övre makter vore inte helt fel

Nu har jag förberett mig för ett dygns isolering för att riktigt kunna pitcha en grym på fredag/prestera bra på idrottsprovet. Dock ska jag ut några timmar och möta solens strålar då det blir jogging på morgonen och sedan inhandling av frukost/köpa present till Annika/ev. hämta ut mina tecknarprylar.

Bajs att jag måste diska och städa också. PLUS hämta in en madrass, och se till att det finns täcken och kuddar till alla. Isa, Anna, Annika och Eddie kommer ju imorgon natt ifall jag glömt att säga det. Men nu vet ni! PUSS, nu går jag i ide.

Gästlärare: Patrik Strömdahl

På Filmgymnasiet kommer ibland gästlärare och undervisar. Om ni inte minns så var vår (min etta och jag) första på "besök" för några veckor sedan. Och idag kom alltså herr Patrik Strömdahl. Och jahapp, vem är det då?

Patrik Strömdahl jobbar med ljud i olika former. Ta upp ljud på inspelningsplatser, ljudeffekter, att lägga på trampljud (trampat ljud är sådant som är inspelat i efterhand) mm. Han har arbetat med filmer som Allt flyter, H:r Landshövding (guldbaggenominerad för bästa dokumentär i år), Gangster, Strandvaskaren, Underbar och älskad av alla med många flera. Han och två (om jag minns rätt) killar till vann guldbagge för Bästa ljud i Låt den rätte komma in. Det imponerar i alla fall på mig, inte bara guldbaggen utan även ljudet i den som är väldigt bra. Hur som helst så gick Patrik ut di 1984 (om jag hörde rätt), fast jag vet inte vad han studerade där. Något med ljud antar jag, men det ska man aldrig göra.

Han hade oss hela dagen och det var fruktansvärt intressant. Jag vet inte hur många gånger jag tänkte: "Den här killen KAN verkligen sina grejer!!". Han imponerar nog på vem som helst. Han gav tips på hur man tar upp ljud, hur man lätt skapar härliga effekter (bland annat för slagsmålsscener) och berättade historier som inte hör hemma på min gårdsplan. Om hur Tomas Alfredson arbetat med dem innan ljudläggningen, hur han suttit inklämd i en husbilstoalett under en scen i Allt flyter, hur fruktansvärt roligt han haft med en kollega åt en film vid namn "Gröna gubbar från Y.R." från 1986 för att den var så dålig med mera. Vi fick faktiskt se början på den sistnämnda filmen och HAHA säger jag bara. Fruktansvärt rolig. Alla skådespelare var något fruktansvärt dåliga. Patrik berättade att en kvinna var så dålig att de fått lov att dubba hennes röst helt. Mycket humoristiskt.

Vi fick se lite scener ur saker han gjort. Han förklarade skillnaden mellan genrerna och hur mycket man kan överdriva, små extra ljudknep som förstärker uttryck extra. Han visade lite ur Gangster med bland annat Mikael Persbrandt. Han skrattade åt den och förklarade hur dålig den var, visade var madrasser syntes i bild exempelvis. Mest imponerad blev jag nog av när han visade Låt den rätte komma in. Han hade utan dialog och musik, så det var bara hans ljudläggning. Det var väldigt häftigt och kul. Först scenen då Oskar blir upptryckt mot ett skåp av en klasskompis, då han trycker på näsan och sedan knäpper till den. Patrik hade tydligen gjort det på sin egen näsa, och berättade att det tydligen gjorde rätt ont. Lite rolig grej sådär. Sedan visade han scenen då Håkan tappar joggaren på blod. Också jävligt intressant att bara höra hans effekter och höra honom kommentera dem. Sedan berättade han lite om filmens producenter, USA;s synpunkter om filmen, de animerade katterna med mera. Väldigt mycket intressant med andra ord! En föreläsning jag sent kommer att glömma.


Se7en

Sju anledningar till att se Seven:
1. Det är en mycket smart film.
2. Den är jävligt bra (i skrivande stund 33a på imdb).
3. Skådespelarna är sjukt duktiga.
4. Precis som regissören David Fincher.
5. Den kan vara mycket äcklig, samtidigt som det inte går överstyr (det balanseras av sin genialitet, den har RÅD att vara äcklig).
6. Slutet är fantastiskt bra verkligen. Trots att det är HEMSKT så blir man inte arg på det. Brad Pitt är makalöst grym där. Jag tycker så synd om honom att jag inte vet var jag ska ta vägen.
7. Mer genial historia får man leta efter.

En vanlig dag

I mitt kreativa skapande (hrm) så försökte jag få lite idéer genom att se andra animerade kortfilmer, och då kom jag och tänka på några av mina kompisars kortfilm "En vanlig dag". Den har legat ute på youtube men med felaktigt och osynkat ljud, dock med någon kommentar från Jonte att skulle fixa det. Så jag kollade nu upp det, och David hade lagt ut en fungerande version! Hurra med andra ord! För er intresserade eller som bara gillar lite psykad politikerhumor; Ni har den nedan.


TJOHO

JAG KAN SKRIVA MANUS PÅ MIN DATOR JAJAJAJJAJAJJAJAJAJA. ÖVERLYCKLIG!!!!!!!!

Min dator dampade sönder och ville inte spara men det GÅR att spara och öppna från mitt USB-minne!!!! LYCKA. Gläds med mig. Jag orkar inte jogga, jag behöver inte jogga. Säger vi.


Stress ger idétorka

Imorgon kommer Patrik Strömdahl, vilket ska bli jätteroligt. Just nu har jag alldeles för mycket att göra. Jag måste diska och helst städa. Jag borde verkligen jogga. Idrottsprov på fredag. Och på fredag ska jag också pitcha en bra idé till filmen vi ska göra. Så det är inte BARA att komma på något bra som ska vara 2-3 minuter långt utan jag måste även presentera det på ett sätt så att alla vill att vi ska göra den. Jag vill verkligen bli vald. Skulle vara som att få någon slags utnämning, nu är det ju inte riktigt det som är poängen men skulle ändå kännas bra. Såklart!

Om ni har idéer - dela med er.

Inte helt otrovärdigt

Jag vet inte om ni någonsin har lyssnat på de svenska Harry Potter-ljudböckerna upplästa av Krister Henriksson, men det har jag. Han är inte att föredra. Extremt jobbig röst, så man ska skaffa den engelska versionen. Hur som helst så hittade jag ett väldigt realistisk parodi på hans uppläsning, kul för dem som hatar Henrikssons röst lika mycket som jag.

Let's do some animation

Igår avslutade vi
dokumentär A och går nu in på kursen animation (eller vad den nu heter). Vi ska gå igenom lite om animerade filmer och sedan göra en. Vi kommer att ha två gästlärare, en duktig tecknare vid namn Jessica Lindberg (om jag minns rätt) och sedan Patrik Strömdahl som är ljudläggare (vann bästa ljud i bland annat Låt den rätte komma in, imponerande!).

Jag ser fram emot det här, i någon form av skräckblandad förtjusning. Jag har en känsla av att Arvid (som tycks leda kursen) tror att jag är världens bästa tecknare och animatör. Han frågade om det var någon som gjort animerad film (och även senare om någon kunde teckna) förut, och jag trodde att ALLA gjorde det i sjuan. Tydligen inte eftersom min hand var en av de ytterst få. Han frågade om jag gjort cut-out (den tekniken som vi ska använda, typ sprattelgubbar om det säger er något) och jag svarade ja, men även arbetat i lera och med cellanimation (papper på papper, Disneys teknik innan de gick över till datorer). Han fick för sig att cellanimation är extremt avancerat och jag har en vag känsla att jag kommer sätta lite mer press på mig själv p g a det där lilla missödet. VAR ÄR MINA TECKNARPRYLAR? Hemma såklart.

Men men, jag ser fram emot det här i alla fall som sagt. Trots att han sa att vi skulle tänka ENKLA FORMER, vilket förstör allt det roliga. Men alla kan ju inte vara bra att teckna som han så vackert uttryckte det. Fast jag är inte fantastisk heller, bara så att ni inte tror det också. Jag är OKEJ. Punkt. Nu ska jag studera animerad film via Disneys Bambi. PUSS.

Så värdigt som möjligt

Jag har nu officiellt slutat att hata Brad Pitt. Det går inte längre. Jag har sett alldeles för många filmer då jag tycker att han är en duktig skådis för att gå runt och muttra att han suger. Efter Fight club som var den andra för mig sa jag att det var en engångs grej. Men efter den, Babel, Benjamin Button, Thelma and Louise och Mr. & Mrs. Smith så måste jag faktiskt sluta. Inte för att han är helt makalöst fantastisk i alla precis, men han suger faktiskt inte. Jag har dömt honom lite väl hårt - och anledningen är att han är en såndär "populär och snygg" skådespelare. Och jag hatar att tycka om de som alla fjantar älskar. För några år sedan var han sexigast i hela världen, tydligen. Och mjo.. han ser väl rätt bra ut live (inget särskilt på bild, viktigt att påpeka).

Egentligen brukar jag hålla dessa slags pinsamheter för mig själv, men jag känner att det inte finns någon anledning att hålla masken längre. Mr. Pitt borde verkligen skriva ett tackbrev till mig.

Bakom all disk

En stor mörk skugga hotar mitt golv, en skugga som tillhör mitt berg av disk. Det tog mig en halv vecka att diska sist. Och igår när jag tillslut gjorde det var allt lika smutsigt igen p g a tjejmiddag. Så nu måste jag alltså diska IGEN. Dock måste jag försöka vara lite positiv. Även om jag efter min veckas duktigadisk-flicka föll tillbaka i mina gamla vanor har mitt golv varit rent i flera veckor! Jag ska alltså koncentrera mig på det, men inte så mycket att jag inte diskar.

Jag har märkt att jag blivit mycket kinkigare med min toalettdörr. Den är felkonstruerad så att den är väldigt besvärlig att stänga och öppna, eftersom den ligger i någon slags korridor. Mycket svårt att beskriva om man aldrig besökt mig. Hur som helst brukade jag förut aldrig stänga den utan lät den var öppen för jämnan p g a dessa nämnda problem. Visst slog det mig att folk kanske kunde se in (svårt för mig att avgöra eftersom jag då måste stå utanför min lägenhet och sitta i den på toa samtidigt), men jag orkade inte bry mig. Nu har jag tydligen blivit finkänslig och stänger den halvt. HM. Fast, kan ha lite och göra med den unge långe stilige mannen-missödet som inträffade igår. Mer behöver ni inte veta. Nu ska jag se en film (se det som det sista spammande inlägget jag ger er idag).


Lite uppenbarelser om idrottsprovet, och jag är helt nöjd

Jag gick upp klockan åtta imorse och började som sagt se Twilight (som jag skrev i ett kort inlägg: mycket uttråkande. Jag orkade inte ens se färdigt den, kommer antagligen inte göra det den närmaste tiden heller). Tidig lunch runt halv elva på grund av uttråkning (illa) men tog sedan en promenad vid tolv till vattnet där jag skrev lite på ett brev till Eddie. Det var ett väldigt fint väder ute, sol och blåste väldigt lite vilket gjorde att jag kunde sätta mig en halvmeter från vattenbrynet utan att slukas av en tsunami. Trots fint väder var det kallt och jag var tvungen att sätta på mig mina enda tjocka vantar = svårt att skriva brev. Efter brevskrivning funderade jag på att gå till biblioteket för hyrning av film och böcker men kom fram till att jag har böcker att läsa och Sallys filmer måste jag se helt klart så att hon kan få tillbaka dem. Det blev alltså till att läsa Bridget Jones i min säng i stället.

Ungefär all tid av dagen har gått åt till att tänka att jag dör av uttråkning och måste vara ute och inte slösa dagen. Men sedan fick jag någon slags uppenbarelse: Man måste faktiskt ha tråkigt ibland. Det gör inget att man gör saker hela tiden som om man ska dö imorgon. Och om det nu skulle vara så att jag dör imorgon kommer jag inte må psykiskt dåligt i graven p g a att jag någon dag inte gått ut i solen. Med andra ord har jag mesta tiden av eftermiddagen druckit te, läst boken, och tagit sugiga bilder med min mobilkamera (ni har sett båda i de två senaste inläggen). INRE FRID GOTT FOLK. (borde dock plugga till idrottsprovet, inre frid eller inte). Fan vad mina inlägg blir långa hela tiden. Man kan ju inte skriva något litet utan att det blir så långt att ingen vill läsa. Fy och skam i Notre Dame, som Quasimodo antagligen hade sagt.

Och det mystiska paketet innehöll... *trumvirvel*

Min nya kärlekJag har ju faktiskt inte avslöjat vad de mystiska paketet innehöll! En av mina önskningar besvarades faktiskt! MIN PATRIK 1,5-FILMAFFISH SOM MAMMA SÄNT VIDARE. Calle var en ängel i skolan och hämtade ut den åt mig. Så runt fem eller vafan klockan nu var skuttar jag jublandes runt i korridorerna med min nya älskling. Från Tomas Michealsson, jag är honom evigt tacksam. Om ni missat det, så vann jag den från honom på Facebook. Den herren är nämligen producent över filmen och han hade hittat några affisher överliggandes på redaktionen som han lottade ut. Helt underbart. Mycket viktigt att ni förstår innebörden över AFFISH. Det är inte en vanlig poster som du kan köpa i affären, utan den här är äkta vara. Den gör reklam och är officiell. Det finns faktiskt en synlig skillnad också, motivet finns på baksidan också - fast bakvänt såklart.

Nu är problemet hur jag ska kunna vårda den så att den håller resten av mitt liv och under min tid i graven. Jag tror mitt enda val blir att rama in den vilket kommer kosta 5000 eller något (har inte kollat upp det precis, men vem bryr sig om sådana saker när det inte är akut).


"Think pink, live green"


Några av alla de gröna ting här i världen som jag älskar (för de blinda, typ Annika och Isa, är det mina gröna Disneyspecialutgåvor, Harry Potter, smör, min skidsjal, mitt nya cocoste, min kopp, teburken med mitt favoritte). Största anledningen till den dåliga bilden med min enda kamera (mobil, suck) är att jag inhandlade Robin Hoods specialutgåva i torsdags. Egentligen borde det varit onsdags då filmen släpptes, men dock är Gotland emot mig ibland (med andra ord hade de inte fått in den). Väldigt stolt över filmen oavsett. Så nu vet ni det också. Det finns inte en tid på dygnet då man inte kan få lite information i dagens samhälle.

.

Twilight är TRÅÅÅÅKIG.

As time goes by

Det har varit en lugn helg. Fredagen tillbringade jag med Steve Carell och 40 year old virgin. Den hade jag inte sett på länge och den var inte alls så dålig som jag tyckte första gången. Lördagen började med att jag oroade ihjäl mig, och fortsatte med en joggingtur (PLUSPOÄNG), top model (ytligt), en vända till stan för att handla mat till kvällen då Jannica och Victoria kom och åt min "fantastiska" kycklig/currygryta (generöst). Idag ska jag se massa film, eventuellt skriva ett brev till Eddie även om det känns lite onödigt med tanke på att jag antagligen får ett i veckan av henne. Jag kan skriva ett till mitt framtida jag. SMART (ännu smartare vore att börja plugga till idrottsprovet på fredag). Det ska jag göra. Ha det gott folk, nu ska jag äta frukost och se en film!

RSS 2.0