Första gången är alltid speciell - oavsett positivt eller negativt

Det är inte lätt att spamma er med inlägg när det händer så mycket annat - ni får väl se det som att jag har tagit lite semester härifrån. Men det betyder att allt återgår till det vanliga efteråt! I början av januari med andra ord, då skolan börjar.

Idag har jag gjort pepparkakshusdeg, och GUD säger jag bara. Sirapsblandningen skulle "kallna", och det tror man tar en liten stund bara. Men icke, jag tror det fick stå där i en och en halvtimme - och då var den inte helt färdigsvalnad än! Sedan skulle jag blanda i bikarbonat och lite av mjölet i smeten för att få den "lite fastare". Det blev mycket mer än lite mjöl, och ändå var det en rinnig smet jag hällde ut på bakbordet. Det tog säkert 45 min att få in allt mjöl i degen. Jag kommer att ha träningsvärk i fingrarna i morgon - det vill jag lova. Så otrooooligt seg. Jag vet inte om jag vågar försöka kavla ut degen imorgon, den kommer vara en stenklump. Något gick snett - och jag är ganska säker på att det var under tiden Eddie överförde receptet till mig via telefonen! Jag kommer aldrig orka göra färdigt huset. Eller jo det kommer jag, men det kommer verkligen att ta tid. 50 st runda pepparkakor för ett torn. Jag ska ha fyra torn. Och har just nu 25 pepparkakor. Effektivitet utlovas.

Nu ska jag släpa min syster till sängen (vi ska se 101 dalmatiner). Hon kan verkligen ALDRIG skynda sig. Hela familjen får flera sammanbrott i veckan på grund av hennes seghet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Sjung ut:

Trackback
RSS 2.0