Det känns i alla fall så. Gud vad jag kommer att sakna alla! Vissa kanske jag aldrig kommer att se mer.
Tack vill jag i alla fall säga till Oliver och Jonte, som lös upp dagen lite. Jag fick äntligen deras speciella avslutningspenis, och nästan alla killar i nian hade signerat den. <3

Jag grät, nästan alla tjejer, de flesta lärare och (vad jag vet) två killar. Det kramades, och usch vad hemskt allting känns.
Vi gav Thord (min handledare) en whiskyflaska och en bild av oss och han sa att det var hans favoritwhisky och att vi var den bästa handledargrupp han någonsin haft. Och han är också den läraren som jobbat längst.

Vi har ändå haft tre underbara år tillsammans, en del har jag till och med känt sedan dagis. Jag ska minnas de bästa stunderna, och jag måste säga att nian varit bäst. Speciellt den här sista terminen. Jag har fått nya nära vänner och jag pratar mycket mer med flera. :D

Mina betyg är jag mycket nöjd med. Mitt mål var att få tio mvg, men efter att engelskan sket sig så var det nära på att det inte blev något. Men jag nådde mitt mål! Tio mvg, och resten vg. Nöjdast är jag ändå i idrott, MVG! Helt sjukt verkligen, jag som alltid varit dålig i sport. Nu handlar ämnet idrott om så mycket mer men ändå.
Det här inlägget är lite sent kommet, men jag tror ni överlever.
Det var allt från mig. Puss&kram.