Detta blir en fortsättning på slutet av föregående inlägg - även om detta inlägg har ett helt annat tema än föregående. Jag tänker nämligen gå in på detta med Stellan Skarsgårds storhet. Jag tänker inte förklara och analysera varför han är en gud - det tycker jag att ni bör ha insett vid det här laget (nej jag vet, ni har inte det) och jag har redan nämnt det tusentals gånger. Faktum är just det att ingen människa jag pratat med förstår varför Stellan Skarsgård är så underskattad. Visst, han har många beundrare men ingen jag har stött på. Jag måste alltid förklara för de jag pratar med varför de är idioter. Det är ganska tröttsamt. Den enda som förstår detta är... min mamma. Jag måste tacka henne för att hon introducerade mig in i Skarsgårdarnas fantastiska värld. När jag såg Vingar av glas för första gången för flera år sedan tillsammans med mina föräldrar så suckade jag kärleksfullt åt hans son. Min mor la märke till detta och sa:
 
- Ja visst är han fin, det var hans pappa Stellan med när han var ung. Jag var kär i honom då. Lyd mitt råd Emelie, gå mot det ariska ljuset och frukta ej. Det är inte döden som väntar, utan Skarsgård-land som kommer närmare. Låt ditt sinne andas in doften av riktig svensk man, då kommer du att snart se världen med nya ögon.
På ett ungefär. De första två meningarna i alla fall.

Första filmerna jag såg med honom måste varit Pelle Svanlös i Amerikatt (röst) och sedan Glasblåsarns barn.Hur som helst så glömde jag aldrig namnet Stellan Skarsgård efter Vingar av glas-episoden. Då såg jag honom som min mors gamla kärlek - han med en snygg son. Men jag slutade att vara så ytlig. Jag frågade någon gång om det fanns några stora svenska stjärnor i Hollywood och mamma nämnde honom (hm inte helt säker om han var/är så stor som i min och mammas värld menmen) med flera. När Pirates of the Caribbean 2 kom ut så påpekade mamma att han skulle vara med i den. Jag gick och såg den, och la märke till honom. Hans första scen är en av de bästa i hela filmen. GUD vad bra han är där. I alla fall: Jag såg allt fler filmer med konungen själv. Till exempel King Arthur (vem är bäst i den annars ganska dåliga filmen? Stellan Skarsgård). Jag måste ju påpeka att min mamma nog fortfarande hyser en hemlig kärlek till honom, eftersom hon inte bryr sig om att se King Arthur eller Pirates of the Caribbean eftersom han är "så ful och äcklig i dom". Plus att hon tydligen brukar gå runt och tänka på hans rumpa (se recensionen av Mamma mia!)! I alla fall: Sedan köpte jag några av hans tidigaste filmer: Strandhugg i somras, Inkräktarna och Anita: En tonårsflickas dagbok. Och nu är jag fast. Jag ser allt jag kommer över och har en LÅNG lista med köpfilmer där han medverkar. Stellan Skarsgård är ett geni. Oavsett vad folk säger.