Jag drar mig för att skriva det här, och jag vet inte varför. Det är en konstig känsla som fyller mig. Jag har sett en av mina största idoler och förebilder på riktigt. Jag har sett honom i det element där jag beundrar honom som mest - som skådespelare. Det är utan tvekan en av de häftigaste sakerna som hänt mig.

Jag kan inte riktigt förstå det. Jag sitter på andra rad på en balkong. Jag ser scenen bra, även om jag mycket hellre skulle vilja sitta i jämnhöjd med den. Det känns som jag har väntat i en evighet när plötsligt ljuset släcks. Jag är inte beredd. En kvinna ställer sig och dansar i ett av scenens hörn, och i mörkret ser jag en man gå med bestämda steg över golvet. Jag flämtar till: Är det han? Mannen ställer ner en strålkastare, tänder den och jag ser vem det är: Gustaf Skarsgård. Jag tappar andan och det kommer några konstiga flämtande läten ifrån mig. Jag blir tårögd, men lyckas undvika att gråta på något vis. Sedan börjar jag le. Så jag sitter en lång stund med en krampaktig äkta flin i ansiktet.

Resten av föreställningen lyckas jag hålla mig någorlunda normal (tror jag). Teatern var bra, men jag kunde inte tycka att den var jättebra som alla andra. På grund av att jag i hela mitt liv endast sett skitamatörteatrar med grundskolan. Det kan inte riktigt förklaras, men jag är säker på att jag har rätt. Hur som helst så ägde Gustaf Skarsgård scenen. Det fullkomligt vrålade 'JAG ÄR BÄST JAG ÄR BÄST' om honom, inte för att han personligen sa det (behövdes ändå inte). Jag får för mig att han är en väldigt ödmjuk person. I vilket fall så fick han publiken att skratta trots att han aldrig förlöjligade sin karaktär, han spelade den ärligt och trovärdigt.

Men det verkar som det händer konstiga saker i Skarsgård-land. En gång under pjäsen har han bara kalsonger och linne, och vill ni veta vad jag upptäckte? Han har snygga ben. Jag visste inte ens att man KUNDE ha snygga ben som kille! De var fullkomligt makalösa, herregud. Det måste ha något med hans längd att göra, men jag har ingen aning. En sak vet jag i alla fall - ett besök i Skarsgård-land har gett mig mersmak. Och jag tänker absolut åka dit igen.