Nu är allt mycket bättre, ifall någon på allvar blev orolig och behöver veta det. Hur som helst: Löjliga svängningar i humöret man kan få när man är ensam. Kan väl inte påstå att jag strålar av lycka men jag ser fram emot lite lördagsmys (och ignorerande av uppsats). Efter att ha pratat med mamma, pappa och Malin i telefon, Isa via sms (+tagit beslut), tagit enorma omvägar, köpt matvaror, blivit skålad med av ett gäng festande pojkar och haft en kortare diskussion med Jonatan om musik och alkohol (träffade honom vid Coop) märkte jag att allt inte var så dystert längre. Och vädert är ju trots allt strålande!

Bilden tagen på vägen hem.