Scener ur ett kändisskap (recension)

Jag fick höra talas om den här i augusti eller något, och jag höll på att vända i dörren - men stannade tillräckligt länge för att inse att det kunde vara något intressant. I infon jag läste stod det att det var en mockumentär om familjen Wahlgren (dessvärre felaktigt: Linus Wahlgren). Mockumentärer är inte vanliga, och en sådan i parodiskt syfte skulle ju kunna vara skitkomiskt tänkte jag. Sedan så läste jag en jättedålig recension och tänkte inte så mycket mer på filmen förrän den visades på båten i söndags.

Den handlar alltså om Linus Wahlgren som det ska göras dokumentär om - av en mindre entuastisk filmskapare. Vi får följa Linus på hans kämpiga resa att bli tagen på allvar som skådespelare - nu vill han ha seriösa roller, dessvärre så vill ingen ha honom.

Det här skulle väl kunna varit en jätterolig film om det typ inte varit just Linus Wahlgren. Det vore roligare med hela familjen, eller något mer om världen runt Linus. Om vi bortser från den opartiska faktorn att jag hatar hans röst efter Atlantis så är han väl inte världens mest begåvade skådespelare. Eller det kanske är regissöerna som endast har Hundtricket bakom sig. Linus spelar över. De scener som ska vara pinsamt roliga blir bara plågsamt pinsamma och fåniga. Humorn håller inte hela vägen.

Dock så finns det scener som funkar bra. En sådan som ska vara pinsam som faktiskt funkar är den när Linus av misstag råkar förstöra Måns Nathanaelsons förhållande.
Sedan så finns det en parodi på hur en teaterskådespelare som är dum i huvudet (i detta fall Jonas Malmsjö) skulle bete sig på en filminspelning. Jag anser att denna är riktigt bra. Det är SÅ parodi ska se ut. Lite hjärna bakom det hela. Regissörerna borde utgått från den scenen när de skrev resten av manuset.
Men på den humoristiska skalan så är den lilla scenen med Jonas Karlsson min stora favorit. Jag älskar Jonas Karlsson, och hans parodi på sig själv som dramatenskådis som ser ner på andra är underbar. Han och Linus står och pissar på en dramatenfest tillsammans, och Jonas vänder sig till Linus och börjar (totalt dyngrak) berätta hur mycket han hatade honom förut. Saker som "mediakåt" och "horade runt i Rederiet" sägs. Jag vill så ha hela den scenen tillgänglig. Några få sekunder finns på trailern nedan, som är värd att se bara för det.

Men trots ovan så räcker inte filmen till. Den är bitvis sevärd, men långt ifrån alla minuter. En lördag då du är ensam och inget annat lockar är detta filmen för dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Sjung ut:

Trackback
RSS 2.0