Fucking Åmål: Hur kan man låta bli att hata den? (ingen recension, skulle då få en tvåa eller etta)

Helt ärligt: Vad är poängen med Fucking Åmål? Kan någon vettig själ förklara det för mig? Jag tycker att den är fruktansvärt dålig, och inte blir det bättre av att ALLA, precis ALLA (okej Isa, Malin och Eddie verkar inte överförtjusta, men annars menar jag alla), älskar den. VARFÖR? Det var en film som innan jag ens förstod mig på film det minsta kände igen namnet på. Jag trodde att den var skitbra eftersom alla sa det. Sedan så lånade jag den av Eddie som varnade mig. Jag brydde mig inte och Isa, jag och Malin satte på den en kväll. USCH, usch och usch. Det enda jag kan förstå är den lesbiska grejen som säkert var helt fantastiskt orginell på 90-talet men det är allt. Det var väl ett antal år sedan jag såg den, men jag tror inte jag skulle se den nu och se den som någon frälsning till jorden. Något som gör det hela ännu värre är att tjejen som spelar Agnes är min absoluta hatsvensk. Hon dök upp i Sunes jul som en fake-Sophie. Alla vet att Sophie är söt med blont hår och blå ögon INTE skitful med brunt hår och bruna ögon. Sedan trakasserade hon mig i Eva och Adam som den "snygga" tjejen. Och sedan som den skitirriterande Robin i Skärgårdsdoktorn (önskar hon dog i det avsnittet).

Det är ju inte precis så att jag upptäckt det här helt plötsligt, nej långt ifrån. Anledningen till att jag tar upp det är att min manus-/redigeringslärare Arvid förra veckan sa några alldeles för smickrande ord om den. Och när folk jag ser upp till och TROR har bra och imponerande filmsmak tycker att den är skitbra vill jag kräkas. Det gjorde jag inte, utan flämtade och fick ur mig:
- NEJ! Inte du också!
Minns inte ens hans svar, om jag fick något. Känslomässigt chocktillstånd. Om någon förstår varför den är bra, förklara. Men eftersom ni inte kommenterar så kommer det nog sluta med att jag söker mig till en högre postad person.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Sjung ut:

Trackback
RSS 2.0