Det finns väl ingen som missat den omåttligt populära boktriologin av Stieg Larsson? Antagligen också få som missat denna efterlängtade första film som nu går på bio (de två senare kommer att sändas på tv). Trots att jag endast läst ca 40 sidor i boken så hade jag ändå stora förväntningar. Förklarligt efter några bra lästa recensioner och bekanta som säger att det är en av de bästa svenska filmer de sett.

Journalisten Mikael Blomkvist (Mikael Nyqvist) ska om ett halvår avtjäna sitt tre månader långa fängelsestraff när finansmannen Henrik Vanger (Sven-Bertil Taube) kontaktar honom. Han vill ha hjälp med ett 40-årigt mord och försvinnande på sin 16-åriga brorsdotter Harriet. Mikael sätter igång med en hel hög av information och får senare under sitt sökande efter svar kontakt och hjälp av den emohackern Lisbeth Salander (Noomi Rapace).

Detta är riktigt välgjord svensk film. På grund av den stora budgeten har den blivit välsignad med fantastisk orkestermusik. Så även om man inte gillar filmen så har man alltid grym musik att lyssna till under den! Men nu råkar det faktiskt vara så att jag gillar den. Välgjord som sagt, bra musik, foto och snyggt klippt. Skådespelarna gör också ett riktigt bra jobb. Jag vet inte hur karaktärerna i boken var, men vad jag hört så har även bokfansen gillat filmens personligheter. Mikael Nyqvist gillar jag verkligen här, han tillför en skön ironisk humör som lättar upp stämningen på flertal ställen. Rollbesättning är bra i avseenden tycker jag, speciellt smart tänkt i herr Skyldigs fall.

Historien är bra och smart, men dock tror jag har matats med allt för många kriminal-/mordutredningsserier vilket gör att jag inte dras med lika mycket som jag skulle kunna gjort. Inget förvånar en riktigt ordentligt! Det är väl ett litet minus. Den andra negativa saken jag egentligen har att säga är att den sista tredjedelen känns lite rörigt. Inte berättelsemässigt egentligen, utan jag tror att det är slut tre gånger innan det ens är det.

Ett extra plus (inte betygsavgörande dock) är att det inte är några "täck"-censurer. Då menar jag inte de som är redigerade i datorn, utan när skådespelarna ligger i sängen på morgonen nakna och täcket ligger PERFEKT så att man inte ska råka se något hela tiden. Den grejen har Sverige tydligen ÄNTLIGEN kommit över och bröstvårtor skymtas hit och dit. Plus!

En kul grej som jag aldrig upptäckt på biograf förut: Ni vet när den elaka typen får igen? Inget konstigt med att hela publiken tycker att det är rätt, men jag har då aldrig varit med om att alla i biografen skrattat skadeglatt! Väldigt kul tyckte jag, men jag antar att karaktären verkligenverkligen förtjänade vad som hände (hihi).

I alla fall en film som ni bör se. När det väl kommer ut en svensk bra film tycker jag man ska se den.