Igår såg jag alltså Avatar i 3D. Pocahontas med blå människor precis som Isa sa, fast ur John Smiths perspektiv då. Vissa saker känns lite överdrivna, men den är bra ja visst. Snygg, imponerande, effektpornografisk, cool, avancerad, dyr, häftig och stor. Men den är inte årets bästa film. Om man skulle ta bort effekterna skulle den vara rätt trist. Om man ska se en film med djup har man kommit fel. Ja, naturen är en fantastisk plats men det visste jag redan. Att påstå det gör ingen människa djupsinnig. Så, Avatar är helt enkelt en riktigt bra blockbusterfilm kort och gott. Den förtjänade inte den där Golden globen för bästa film, det är egentligen det enda som gör mig så sur. Och om den tar hem årets oscar så går det ju för långt ändå.
Så, detta är en film jag skulle vilja se igen om ett år på jätteduk. Hemma i soffan med normalstor skärm? Nä tack.