Var går gränserna inom humorn enligt Sverige?

Jag kollar aldrig på tv, men igår så kollade Malin och jag på både Parlamentet och Ballar av stål.
Parlamentets paneler bestod denna vecka av bl a Henrik Dorsin och Magnus Betnér. Betnér är ju som alla vet den ganska brutala komikern som är otroligt ironisk och har en bitter framtoning. Han är väldigt roligt och mycket älskad. Alla skämt jag hört honom dra har mötts av skratt, hur brutala de än är. Ibland har jag upplevt någon form av skratt och "ehh" från min egen sida, men det tycks aldrig vara fallet bland resten av Sveriges befolkning.
Men igår sa han något som folk buade åt. Jag tyckte personligen inte att det var hans värsta, och reagerade mycket på reaktionen.

Skämtet handlade nämligen om Astrid Lindgren. Han sa något i stil med "ta Astrid Lindgren ur graven och knulla henne i ögonhålorna". Jag fattar inte varför folk vägrade godta det. Det är ju knappast första gången han skämtar sådär om en omtyckt och "snäll" officiell person. Jag menar inte att man ska få säga massa elaka saker om alla, men när det ändå är hans grej och alla VET att han kör det där och inte menar det (för det är ett SKÄMT) och alla i vanliga fall tycker det är aaaskul: varför reagera? Förtjänar Astrid Lindgren mer respekt än andra människor? Jag tycker jättemycket om henne, men jag tycker knappast att hon bör läggas i en glaskista för 12 miljarder som sedan ska höjas till himmelen där vi sedan ska tillbe henne. Jag känner bara att det är otroligt löjligt att inte godta ett sådant skämt om henne. Betnérs svar på publikens svar var: Nähä, nu är det inte roligt va?
Varför skulle det inte vara roligt, Sverige? Om allt annat han säger som är brutalt är roligt, varför skulle det inte vara det helt plötsligt? Ska man stå upp för något, ska man ändå göra det rättvist.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Sjung ut:

Trackback
RSS 2.0